Skolbiblioteket, digitalisering och likvärdigheten

För två år sedan fick vi uppdraget av SKL att beskriva hur ett modernt skolbibliotek skulle kunna se ut och fungera på fem års sikt. Rapporten blev en del av den ökade uppmärksamhet som skolbiblioteken under en tid fick. Många skolor och kommuner har startat utvecklingsarbeten av sina skolbibliotek. De positiva exempel som beskrivs på Skolverkets webb bygger på samarbete över professionsgränser och på nya arbetssätt – och visar på att det är i samverkan som en skolbibliotekarie kan spela roll. Dessa inspirerande exempel svarar dock inte på frågan hur de som inte har ett skolbibliotek ska få tillgång till resurser och stöd i sitt skolarbete.

Vår slutsats har stärkts sedan vi skrev rapporten: Skolbiblioteket är inte en separat fråga, utan måste ses som en integrerad och naturlig del av skolans verksamhet. Att ge alla elever tillgång till medier och innehåll på ett sätt som svarar mot var och ens unika behov,  är en stor fråga där skolbiblioteket inte ensamt kan klara uppgiften. Det innebär inte att skolbibliotekets uppgifter och funktioner blir mindre viktiga, snarare tvärtom, men de kommer inte lösas inom det traditionella skolbibliotekets ram och av skolbibliotekarier som arbetar med viktiga uppdrag som språkutveckling, informationskompetens/MIK och medieutbud (böcker).

Vi vill peka på tre viktiga områden som skolbiblioteket är en del av,  men inte hela svaret eller lösningen på:

1. Skolans digitalisering

Skolan digitaliseras i allt snabbare takt utifrån sina lokala och regionala förutsättningar och behov och det är inte längre en fråga om när övergången till digitala läromedel kommer att ske utan hur .

När barn och ungdomar dagligen använder digitala verktyg, ofta mobila, och hanterar webbaserade resurser, blir det uppenbart att lärandet ändrar skepnad. Digitalt innehåll som alltid är uppdaterat, som kan bearbetas, delas och tillhandahållas på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt och som kan användas oberoende av plats och utrustning skapar nya förutsättningar. Anledningarna att inte påbörja övergången från tryckta resurser till webbaserade är bristande infrastruktur, insikt och förändringsrädsla – och detta är en ledningsfråga. Skolhuvudmän kan med ett engagerat ledarskap, tydlig planering och med medverkan från pedagoger och elever skapa en framgångsrik digital lärmiljö med rik tillgång till utrustning, verktyg och innehåll.

2. Likvärdigheten

Hur ska likvärdigheten för eleverna garanteras? Likvärdigheten handlar både om bibliotekets innehåll, tillgänglighet för alla elever och att det överhuvudtaget finns bra lärresurser i form av läromedel, filmer,  böcker och digitala verktyg/tjänster att tillgå. En aspekt av denna fråga är geografi. I Sverige finns det stora glesbygder. Att använda digital distribution av innehåll verkar tämligen självklart. Lika självklart är det att bibliotekarier kan överbrygga avstånden med hjälp av videokonferensprogram eller liknande funktioner.

Detta perspektiv var grundläggande för vårt uppdrag och det är ett viktigt skäl till att vi ser digitaliseringen som både utvecklande och nödvändig.

3. Tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning

Många elever kan inte på ett bra sätt ta del av innehåll och de medier som används i skolan p.g.a. olika former av funktionsnedsättning. Digital teknik har visat sig oerhört bra på att ge elever med särskilda behov ett starkt ökat stöd och stimulans. Genom att medier används tillsammans med relevanta verktyg (t.ex. talsynteser, dyslexiprogram), kan de användas av så många som möjligt. Så många elever som möjligt måste kunna få kvalitativt bra material utifrån sina förutsättningar. Detta är ett arbete som sker i samarbete med specialpedagoger och speciallärare.

Uppdraget att stimulera och inspirera till läsning är inte en fråga om att läsa tryckta böcker – det handlar om att på alla tänkbara sätt få tillgång till innehåll som utvecklar.

Hur?

För att få dessa områden att utvecklas krävs nytänkande, beslutsamhet och långsiktighet och det måste utgå från att det ses som en central del av skolans verksamhet. Biblioteket blir en del av denna process. Hur detta konkret och organisatoriskt kommer att gestalta sig blir resultatet av en nära samverkan mellan skolledning, lärare, bibliotekarier, speciallärare etc.

Vi vill peka på några angreppssätt som är centrala vid verksamhetsutveckling och där förutsättningen är att arbetet bedrivs konsekvent, uthålligt och långsiktigt över en period på minst 5 år.

Dessa angreppssätt är:

  • Tydliga och klara Mål. I grunden måste det finnas mål som en stor majoritet av skolans personal, föräldrar, politiker överens om. Är de tre områdena ovan viktiga, slå fast det och försök konkretisera dem i kvalitativa och kanske också kvantitativa mål. Elever, föräldrar, lärare och övrig skolpersonal har rätt att kräva ett klart förhållningssätt kring dessa frågor. Skolans ledning måste därför visa tydlighet i både strategier och handling, i ekonomi och beslut.

  • Kompetensuppbyggnad och samverkan. Fortfarande verkar skolpersonal i många fall anse att deras digitala kompetens är undermålig. Långsiktig förändring bygger på att alla inblandade känner sig kompetenta, vågar och vill använda digitala arbetsätt. Utvecklingen måste också ske i med samverkan med pedagoger, elever och vårdnadshavare, som både kan identifiera problem och svårigheter och komma med förslag på nya lösningar. Samverkan med externa aktörer är en nödvändighet för att nå ett bra resultat, liksom att uppmuntra till nya lösningar och att våga pröva nya vägar.

  • Plan för genomförande. En framgångsrik implementering av mål och strategier för en digitalisering av skolan kräver planering. En införandeplan, framtagen i en process med inblandade aktörer, ska omfatta innehåll, infrastruktur, tillhandahållande och underhåll av resurser, strategier för lärande, kompetensutveckling och teknisk support. Den måste också vara flexibel för att möjliggöra förändringar beroende på uppdykande problem eller för att fånga nya möjligheter.

  • Ledning och engagemang. Ett starkt och kollaborativt ledarskap är en av de avgörande faktorerna. Även om enskilda personer är viktiga som motorer, är det när ledningen på alla nivåer tillsammans driver arbetet framåt som vision, uthållighet och ett långsiktigt engagemang kan skapas.

Utmaningarna som skolan står inför är stora och komplicerade. Men de är inte så stora så att de inte kan antas och överkommas. Det digitala tekniken har visat sig vara oerhört bra på att hantera information av alla de slag, på en rad fantastiska sätt. Elever har från och med nu rätt till de bästa digitala verktygen och det bästa digitala innehållet utifrån sina individuella behov. De har också rätt till en undervisning som gradvis hjälper dem att utveckla en kritisk blick och en digital medie- och informationskunnighet som gör att de som goda medborgare kan navigera i det framtida informationssamhället.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

MIK som ett centralt verktyg i ett vidgat Public Service

Ett av de många seminarierna på konferensen Framtidens lärande i april handlade om MIK, Medie- och informationskunnighet. MIK är ett förhållandevis nytt begrepp och företeelse som snabbt hittat plats hos flera organisationer och myndigheter. Seminariet hette Kraftsamling – för demokratin – om vikten av medie- och informationskunnighet.

Vad är MIK?

UNESCO lanserade begreppet Media- and Information Literacy (på svenska har det blivit Medie och informationskunnighet) för några år sedan. I en alltmer digitaliserad och medialiserad värld såg man nödvändigheten att ge framför allt lärare en begreppsapparat och verktyg för att kunna hantera många av de nya förhållanden och frågeställningar som uppstår. Dagens medieutveckling ställer nya krav på att kritiskt kunna granska och hantera information och ta till sig kunskap. Det finns i dagens samhälle nya möjligheter att utöva demokratiska fri- och rättigheter. Samtidigt är risken stor att klyftorna ökar när det gäller förmågan att hantera information. Skolan har traditionellt lärt ut basfärdigheter som att läsa, skriva och räkna. Kanske är det dags att lägga till MIK?

MIK har blivit ett område som flera svensk aktörer tagit sig an och driver utifrån sina uppdrag och förutsättningar. Några av dessa medverkade på seminariet: Statens Medieråd, UR; Svensk biblioteksförening och SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Seminariet

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap i Lund, inledde seminariet med en miniföreläsning om MIK-begreppet och han presenterade den helt nya forskningsantologin om MIK (se nedan) där han är en av redaktörerna. Antologin redogör för forskningläget rörande MIK. Några av rubrikerna är MIK och medborgarskap, biblioteken och MIK, Från informationskompetens till MIK.

Ewa Thorslund, direktör på Statens medieråd beskrev bl.a. varför Medierådet valt att använda sig av MIK-begreppet. Medierådet har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation.

Av den anledningen har Medierådet tagit fram sajten MIK-rummet i samarbete med UR. (http://mik.statensmedierad.se) Det är en utmärkt och konkret resurs för lärare, elever och föräldrar som vill fördjupa sig i några olika områden som mediers roll i samhället, finna analysera och kritiskt värdera information och kommunicera och skapa.

UR har Riksdagens uppdrag att inom Public Service göra utbildningsprogram från förskola till och med högskola. Erik Fichtelius, UR:s vd, gjorde en halsbrytande inledning om läget i Ukraina som landade i varför MIK är viktigt. Han lanserade en tanke om att UR ska/borde göra en programserie om den ansvariga respektive oansvariga utgivaren. Detta är en viktig folkbildningsinsats nu när allt fler blir publicister i en digitaliserad värld.

Inga Lundén ordförande i Svensk biblioteksförening som är en intresseförening för Sveriges bibliotek. “Svensk biblioteksförening förenar, engagerar, bevakar, utvecklar och synliggör” viktiga biblioteksfrågor. Hon framhöll bibliotekens betydelse för MIK-frågorna och menade att det finns 4000 MIK-centraler i Sverige i och med att alla biblioteksfilialer står beredda att jobba med MIK. Många bibliotekarier i synnerhet verkar ha anammat MIK och ser detta område som något som både legitimerar deras traditionella arbete med information och källkritik och som hjälper till att utveckla det i både för skolan och för samhället i stort.

Hans Renman från SKL berättade att de nya initiativ SKL tar för digitaliseringen av skolan. SKL arbetar också med demokrati och delaktighet i den verksamhet de kallar e-samhället och där kommer MIK in som ett hjälpmedel.

Varför engagerar sig dessa organisationer i och för MIK?

Genom den snabba digitaliseringen av många företeelser i samhället förändras vårt sätt att ta till oss medier, hitta information, skapa och publicera och kommunicera med varandra. Parallellt med allt det positiva som detta innebär, uppstår många nya negativa konsekvenser där inte minst barn och unga behöver hjälp och utbildning. Det kan handla frågor som näthat, nätmobbning, grooming, vålds- och pornografiska företeelser etc. Men också det faktum att man måste vara “kunnig” både för att navigera i den stora nätvärlden och att förstå vad som händer och på vems villkor det sker. Att förstå hur digitaliteten fungerar har blivit en demokratisk förutsättning.

Det är här som ovanstående organisationer vill bidra med att väcka intresse, informera och utbilda för att göra den digitala verkligheten begriplig och hanterbar.

Några reflektioner och kommentarer

Allt detta är gott och väl och nödvändigt i ett modernt samhälle och MIK-begreppet ger en bra bas för detta arbete. Det kan dock noteras att ovanstående organisationers förhållande till lärandet kring teknik/it kan upplevas som en smula handfallen. Med en lätt generalisering så verkar teknik vara något som bara kommer och finns, likt en naturkraft. Men man kan undra om inte vissa MIK-färdigheter i dagens läge faktiskt borde inkludera en viss teknisk kompetens, både i form av kodning/programmering men också allmän it-kunskap om hur “datastacken” hänger ihop och fungerar. Att förstå lite av vad som vad som händer när man trycker på sin IPad. För digitaliseringsvågen pågår med full kraft och snart har vi Google Glass, Internet of things, olika applikationer av Big Data, Lifestreams och AI (artificiell intelligens) som sannolikt kraftigt kommer att påverka oss.

Frågan är om samhället och många av dess institutioner måste stå passiva och bara reagera på utvecklingen, istället för att att vara mer aktiv. Det kan vara dags att vidga Public Service-begreppet in på den digitala informationens område. Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet skrev om detta i en artikel i SvD den 22 april: ”Digital infrastruktur bygger inte sig själv och här kunde EU spela större roll. Frågan är emellertid större: för är det inte så att vi faktiskt börjar bli redo för ett public service-internet?”.

Här har vi en spännande utmaning för både politiker och organisationer att ta sig an!

Länkar och referenser 

UNESCO: http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/resources/publications-and-communication-materials/publications/full-list/media-and-information-literacy-curriculum-for-teachers/

Nordicom: http://www.nordicom.gu.se/sv/clearinghouse/om-medie-och-informationskunnighet-mik

Statens Medieråd: http://mik.statensmedierad.se/

Svensk biblioteksförening: http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2014/04/MIK-UTSKRIFT.pdf
Pelle Snickars: Digital infrastruktur bygger inte sig själv http://www.svd.se/kultur/digital-infrastruktur-bygger-inte-sig-sjalv_3483318.svd

———

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Digitalisering handlar inte om teknik

Vid varje större teknikskifte kan det uppstå en inledande fas med stort fokus på tekniken och infrastrukturen, ofta som en följd av att det inledningsvis finns barnsjukdomar, tekniska brister och begränsningar som försvårar användningen. När Sverige elektrifierades pratades det mycket om faror och svårigheter och det uppstod ofta problem med nät, ledningar och apparater. Idag är det så självklart att det bara finns – det intressanta är i stället på vilket sätt användningen kan bidra till verksamheten och arbetsmiljön, inte elektriciteten i sig. Att det finns elektriskt ljus i ett skolbibliotek är självklart, det som kan kräva funderingar är vilken sort, var det ska finnas, hur det styrs, hur vi kan effektivisera förbrukningen och hur det på bästa sätt ger elever och pedagoger en bra och pedagogiskt utvecklande miljö.

När det gäller IT i skolan har utvecklingen inte kommit riktigt lika långt – tekniskt strul och bristande tillgång är fortfarande betydande hinder, men huvudfrågan är ändå inte tekniken i sig utan hur den ska användas. Det gör att det är relevant att bredda diskussionen och flytta fokus från IT till digitalisering. Digitalisering handlar om användning, arbetsprocesser och arbetsformer, byggt på bruk av teknik men inte med tekniken i fokus. Digitalisering är en utvecklingsfråga och inte ett tekniskt införande. Frågan är alltså inte hur IT kan användas i skolbiblioteket utan hur digitaliseringen kan bidra till en bättre skolverksamhet och bättre elevresultat. Hur, när och var och med vilka resurser är viktiga frågeställningar.

För elever är detta ofta självklart – deras användning av teknik, ofta mobil, handlar om vilket mervärde den ger och hur den integreras i det dagliga arbetet och fritiden, fascinationen inför processorkraft, operativsystem och tekniska finesser är vanliga bland vuxna. För att användningen ska bli så självklar krävs det en enkel och fungerande teknik som bygger på standarder och samverkande system och att det är användarna som väljer.

Det är detta vi har försökt beskriva i text och presentationer kring hur ett modernt bibliotek skulle kunna se ut. Det moderna biblioteket som en naturlig del för alla lever förutsätter väl fungerande teknik, bra standarder som underlättar utbyte och samverkan och bra metoder för att märka och beskriva resurser. Det handlar inte om datorer i biblioteket utan om hur digital teknik av många olika slag på ett självklart sätt underlättar arbetet och lärandet – när den gör det blir den osynlig.

Att inte prata om eller bry sig om de olika tekniska aspekterna av användning och utrustning leder oftast till problem – om inte pedagoger och bibliotekarier tar ansvar för tekniken kommer någon annan att göra det. Resultatet kan bli en miljö som inte bygger på pedagogiska tankar eller möjliggör ett pedagogiskt arbete, och sådana miljöer finns det alltför många exempel på. 

Det obegränsade rummet begränsas endast att brister i tekniken eller av brist på teknik – och det uppstår om verksamheten överlåter till andra att styra över teknik och infrastruktur.

Skolbiblioteket i punkter (utdrag ur rapporten):

  • Ett skolbibliotek som på allvar uppfyller både skolans och skollagens krav är en integrerad del av skolan.
  • Skolbiblioteket som rum finns i två dimensioner – det fysiska och det digitala, både lika viktiga.
  • Skolbibliotekets uppdrag som inspiration till läsning omfattar alla tänkbara typer av innehåll – text, ljud och film – tillgängligt på alla tänkbara sätt – tryckta böcker, e-böcker, ljudfiler, strömmande media, talsyntes, punktskriftsläsare etc.
  • Skolbibliotekets uppdrag för elevers språkutveckling omfattar en mängd olika arbetsmetoder, många av dessa behöver utvecklas för att förnya den traditionella biblioteksverksamheten, men de kan samtidigt enkelt överföras till det digitala skolbiblioteket och då dessutom kompletteras med nya kommunikationsmöjligheter. Detta kräver ett utbyggt erfarenhetsutbyte och möjlighet till kompetensutveckling.
  • Skolbibliotekets uppdrag som stöd till skolarbetet i olika ämnen förutsätter tillgång till många olika lärresurser tillgängliga på olika sätt – en samlad sökfunktion gör det möjligt att hitta resurser oberoende av plats och format.
  • Skolbiblioteket har en allt viktigare uppgift när det gäller informationskompetens – att kunna navigera i dagens informationstäta samhälle kräver goda verktyg och strategier.
  • Skolbibliotekets uppdrag att vara en del av skolans verksamhet förutsätter ett nära samarbete med pedagoger och skolledning i det dagliga arbetet. Det förutsätter också att det fysiska rummet inte begränsar biblioteket till en viss plats och vissa tider – tillgänglighet kräver närvaro och öppenhet.
  • Skolbiblioteket kommer att se olika ut i olika delar av landet, men med hjälp av det digitala rummet kan alla elever erbjudas ett bra stöd och en rik resurs. Inte minst de regionala samarbetsorgan som finns har en viktig roll i att etablera de gemensamma strukturer som kommer att krävas. Att bygga det moderna skolbiblioteket är inte ett isolerat projekt, det kommer att kräva ett gemensamt utvecklingsarbete.
  • Det moderna skolbiblioteket måste bli en naturlig del i elevers digitala vardag, med det digitala rummet kan även analoga resurser bli mer tillgängliga och använda.

2 kommentarer

Filed under Allmänna texter

Det obefintliga rummet – dags att ändra fokus?

Diskussionen kring skolbibliotek utifrån den nya skollagen har pågått en tid, men kanske inte gett det resultat som de flesta önskar. Fortfarande har många elever inte tillgång till ett bra bibliotek, varken traditionellt eller digitalt. Fortfarande är bristen på resurser för lärandet ett stort hinder. Vi kommer sällan fram till en diskussion om skolbiblioteket utifrån skolutveckling, utan fastnar ofta i bristerna som finns i verksamheten, t.ex. ledningens engagemang eller ekonomiska resurser. Undantag finns alltid, fantastiska verksamheter med kompetent personal och engagerad skolledning.
Kanske är ett av problemen att diskussionen nästan alltid handlar om att göra det som finns bättre – mer tid, mer personal, mer innehåll – men inte om det som inte finns. Att alltför många elever saknar de resurser som bibliotek och bibliotekarie kan utgöra är ett stort svek mot dessa elever och ett stort bekymmer ur ett likvärdighetsperspektiv.
Kanske är det just den frågan som måste hamna i fokus – hur kan skolor, pedagoger och elever som helt saknar biblioteksresurser få det bättre? Vad är det som behövs för att ta några steg framåt? Att alltid sikta på den vision som ofta beskrivs i form av ett rikt utbud i en tilltalande miljö med gott om kompetent personal är att göra de som inget har en björntjänst.
Arbetet under 2014 skulle därför kunna fokusera på hur lägstanivån kan höjas, hur alla kan få något. Detta utesluter inte att arbetet med att förbättra och förstärka den befintliga verksamheten fortgår, det finns mycket mer att göra, men det är nog dags att prata mest om det som inte finns och vilka stegen och måtten är för att komma lite längre.

Krister o Mats

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap – en recension

Skolbibliotek är en fråga som har diskuterats med olika intensitet ända sedan folkskolan infördes 1842. I ett historiskt perspektiv är diskussionen om skolbibliotek ovanligt intensiv just nu, och behovet av dem är stort. Detta beror bland annat på den nya digitala mediesituationen, behovet av informationskompetens och skolans undersökande och projektbaserade arbetsätt. Andra faktorer är skollagen som säger att alla elever ska ha tillgång till ett bibliotek och det fokus som nu ligger på svenska elevers bristande läsförmåga. Allt detta gör att behovet av moderna skolbibliotek ökar.

Samtidigt konstaterar KB i en undersökning 2012 att hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Endast en tredjedel har tillgång till ett skolbibliotek som med en (manuellt eller digitalt) sökbar samling medier, ligger i skolans lokaler, är bemannat minst 20 timmar per vecka och har minst 1000 fysiska medier. Det är sammanhang och frågeställningar som dessa som läsaren blir presenterade för i forskningsantologin Skolbibliotekets roller i förändrade landskap, sammanställd och skriven av forskare knutna till Bibliotekshögskolan i Borås. I spetsen står Louise Limberg, svensk skolbibliotekforsknings nestor.

Boken riktar sig till bibliotekariestudenter, lärarstudenter, lärare, bibliotekarier, politiker och forskare inom området. Antologins fem kapitel är en utmärkt introduktion till eller uppdatering av skolbibliotekens situation och den forskning som sker om dem. I de tre första kapitlen diskuteras skolbibliotekens situation, deras historia och vad ett skolbibliotek är. Författarna pekar bland annat på att de argument för skolbibliotek som varit konstanta över tid är skolbibliotekens pedagogiska roll i förhållande till läsning och litteratur, språkutveckling ,självständigt lärande och kritiskt tänkande.

Läsning och informationskompetens
De två intressantaste kapitlen handlar om forskning om läsning och skolbibliotek och om forskning om informationskompetens. I kapitlet om läsningbehandlas tre problemområden: Hur förändras läsning, läsvanor och litteracitet i förhållande till ny teknik och medieformer? Hur ser läsningens förutsättningar ut i olika sociala grupper? Hur är spännings-förhållandet mellan frihet och krav vid olika läsfrämjande verksamheter? Kapitlet avslutas med en titt på hur ungas läsning påverkas av nya digitala mediaformer. Detta kapitel kan rekommenderas till alla som funderar kring läsning i vår nutid.

Det sista kapitlet, som handlar om forskning om informationskompetens är alltför mångfacetterat för att entydigt sammanfattas, bland annat. därför att språket gärna blir “postmodernt” oprecist. Men det ger en bra grundförståelse av varför informationskompetens har en ökad relevans i moderna skolsammanhang.

De digitala förutsättningarna
Ett undertema i antologin är att digitaliseringen kraftigt påverkar samhället, skolan och skolbiblioteken. Tyvärr benar författarna inte upp detta viktiga område. Här saknar vi både analys och forskningsapproacher. Av tradition är böcker huvudmediet i bibliotek medan övriga medier långt ifrån hanteras på samma självklara sätt. Hur gör man med film, video och ljud, spel, digitala lärresurser och läromedel? Bibliotekens klassificeringssystem är inte avpassade att hantera detta och speciellt inte när krav uppstår att medierna digitalt ska kunna integreras med sociala medier, skolwebbar och lärplattformar. Vår erfarenhet är att bibliotekarier runt om i landet känner sig mycket vilsna inom detta område.

Centrala frågor blir: Hur ska elever få tillgång till bästa möjliga medier, information och innehåll som är relevanta för deras lärande? Har skolbiblioteken en roll här eller är det andra aktörer som Google eller läromedelsförlag, i samarbete med kommunens it-avdelning som kommer att erbjuda lösningar på detta? Det är synd att antologin inte mer berör dessa frågor som har en spännvidd från kunskapsteori över datalogi till praktisk tillämpning som till exempel hur utformas ett söksystem som åttaårig elev känner sig hemma i.

Sammanfattning: Antologin rekommenderas till alla intresserade av skolbibliotek! Men de digitala forskningsaspekterna, varken de som handlar om att försöka förstå hur skolbiblioteken påverkas av den digitala utvecklingen, eller bibliotekens möjligheter att själva agera i detta landskap, beaktas eller analyseras tillräckligt.

Ett perspektiv som förs fram i boken är frågan om eleven och elevens krav på ett bibliotek. Detta är en central fråga, men den lämnas obesvarad både av författarna och i stort sett alla andra som diskuterar vad ett skolbibliotek borde vara.

MATS ÖSTLING och KRISTER WIDELL

FAKTA
Titel; Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi
ISBN; 9789170187582
Författare;red: Louise Limberg och Anna Hampson Lundh
Utgivare; BTJ Förlag, http://www.btj.se
Boken kan även laddas ned i manusformat från KB, Kungliga bilbliotket, bit.ly/skolbib

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Vad borde Skolinspektionen fråga efter?

Följande punkter lämnades in av bibliotekarier på kompetensutvecklingsmötet: Skolbiblioteket – Det obegränsade rummet, i Borås 31 oktober 2013.

Nedanstående punkter är svar på frågan: Vilka frågor skulle ni vilja att Skolinspektionen ställer om skolbibliotek, när de besöker en skola?

  • Det första kravet är att de överhuvudtaget ställer frågor och träffar de som arbetar med skolbiblioteket. Att nöja sig med att elever svarar på frågan om de vet var skolbiblioteket finns och om de har varit där är inte tillräckligt för att få svar på om verksamheten motsvarar skollagens krav.
  • Hur ser kommunen/skolan till att skolbiblioteket används som en pedagogisk resurs som bidrar till elevernas måluppfyllelse?
  • Vad behöver eleverna på denna skola för att nå målen ex. mycket andra modersmål många funktionshinder
  • På vilket sätt integreras skolbiblioteket och skolbibliotekarien i den pedagogiska verksamheten?
  • Hur integrerar du som pedagog skolbiblioteket i din undervisning?
  • Hur ger du som rektor förutsättningar för skolbibliotekarie och pedagoger att samverka?
  • Hur samarbetar du som pedagog med skolbibliotekarien?
  • Hur samarbetar du som skolledare med skolbibliotekarien?
  • Hur använder ni skolbiblioteket?
  • Hur är det med öppettider och tillgänglighet
  • Vilken kompetens finns/krävs eller önskas till skolbiblioteket?
  • Hur ser pedagoger/rektorer på skolbibliotekets roll och skolbibliotekariekompetensen
  • Hur ser bemanningen ut?
  • Innehållet i biblioteksarbetet: gör bibliotekarien ett skolbibliotekariearbete eller agerar som lånecentral för läromedel, nycklar, datorer och diverse andra aktiviteter.
  • Rollen som skolbibliotekarie, hur ser den ut och vem påverkar den?
  • Har skolbibliotekarie en ingång till ledningen, förstår ledningen att utnyttja den resurs som skolbiblioteket är?
  • Hur tillgängliggörs media på elevernas olika modersmål?
  • Vilket medieanslag finns till förfogande?
  • Finns det en koppling mellan barnens/eleverna behov och lärare, skolledning, bibliotek
  • Om ni inte har ett skolbibliotek hur löser ni då elevernas behov av tillgång till medier och kompetens?

Hur skulle du besvara frågan?

1 kommentar

Filed under Allmänna texter

Bra exempel från Gävle

För några veckor sedan arrangerade Gävle kommun en halvdag kring skolbibliotek som en utbildningsdag för skolledare, med ett upplägg som fungerade riktigt bra. Bakom inbjudan stod förvaltningschefer för både skola och kultur.

  • Jag och Krister gav vår bild av nuläge och möjligheter,
  • Sofia Malmberg, bibliotekarie, Adolf Fredriks musikklasser (åk 4-9), Stockholm gjorde en väldigt bra och inspirerande presentation av sitt arbete
  • Goda exempel från Gävle kommun redovisades – det görs alltid bra saker som inte alla känner till
  • En av förvaltningscheferna avslutade dagen med funderingar kring det fortsatta arbetet.

Enkelt, bra och förvaltningsövergripande!

/Mats

1 kommentar

Filed under Allmänna texter