Digitalisering handlar inte om teknik

Vid varje större teknikskifte kan det uppstå en inledande fas med stort fokus på tekniken och infrastrukturen, ofta som en följd av att det inledningsvis finns barnsjukdomar, tekniska brister och begränsningar som försvårar användningen. När Sverige elektrifierades pratades det mycket om faror och svårigheter och det uppstod ofta problem med nät, ledningar och apparater. Idag är det så självklart att det bara finns – det intressanta är i stället på vilket sätt användningen kan bidra till verksamheten och arbetsmiljön, inte elektriciteten i sig. Att det finns elektriskt ljus i ett skolbibliotek är självklart, det som kan kräva funderingar är vilken sort, var det ska finnas, hur det styrs, hur vi kan effektivisera förbrukningen och hur det på bästa sätt ger elever och pedagoger en bra och pedagogiskt utvecklande miljö.

När det gäller IT i skolan har utvecklingen inte kommit riktigt lika långt – tekniskt strul och bristande tillgång är fortfarande betydande hinder, men huvudfrågan är ändå inte tekniken i sig utan hur den ska användas. Det gör att det är relevant att bredda diskussionen och flytta fokus från IT till digitalisering. Digitalisering handlar om användning, arbetsprocesser och arbetsformer, byggt på bruk av teknik men inte med tekniken i fokus. Digitalisering är en utvecklingsfråga och inte ett tekniskt införande. Frågan är alltså inte hur IT kan användas i skolbiblioteket utan hur digitaliseringen kan bidra till en bättre skolverksamhet och bättre elevresultat. Hur, när och var och med vilka resurser är viktiga frågeställningar.

För elever är detta ofta självklart – deras användning av teknik, ofta mobil, handlar om vilket mervärde den ger och hur den integreras i det dagliga arbetet och fritiden, fascinationen inför processorkraft, operativsystem och tekniska finesser är vanliga bland vuxna. För att användningen ska bli så självklar krävs det en enkel och fungerande teknik som bygger på standarder och samverkande system och att det är användarna som väljer.

Det är detta vi har försökt beskriva i text och presentationer kring hur ett modernt bibliotek skulle kunna se ut. Det moderna biblioteket som en naturlig del för alla lever förutsätter väl fungerande teknik, bra standarder som underlättar utbyte och samverkan och bra metoder för att märka och beskriva resurser. Det handlar inte om datorer i biblioteket utan om hur digital teknik av många olika slag på ett självklart sätt underlättar arbetet och lärandet – när den gör det blir den osynlig.

Att inte prata om eller bry sig om de olika tekniska aspekterna av användning och utrustning leder oftast till problem – om inte pedagoger och bibliotekarier tar ansvar för tekniken kommer någon annan att göra det. Resultatet kan bli en miljö som inte bygger på pedagogiska tankar eller möjliggör ett pedagogiskt arbete, och sådana miljöer finns det alltför många exempel på. 

Det obegränsade rummet begränsas endast att brister i tekniken eller av brist på teknik – och det uppstår om verksamheten överlåter till andra att styra över teknik och infrastruktur.

Skolbiblioteket i punkter (utdrag ur rapporten):

  • Ett skolbibliotek som på allvar uppfyller både skolans och skollagens krav är en integrerad del av skolan.
  • Skolbiblioteket som rum finns i två dimensioner – det fysiska och det digitala, både lika viktiga.
  • Skolbibliotekets uppdrag som inspiration till läsning omfattar alla tänkbara typer av innehåll – text, ljud och film – tillgängligt på alla tänkbara sätt – tryckta böcker, e-böcker, ljudfiler, strömmande media, talsyntes, punktskriftsläsare etc.
  • Skolbibliotekets uppdrag för elevers språkutveckling omfattar en mängd olika arbetsmetoder, många av dessa behöver utvecklas för att förnya den traditionella biblioteksverksamheten, men de kan samtidigt enkelt överföras till det digitala skolbiblioteket och då dessutom kompletteras med nya kommunikationsmöjligheter. Detta kräver ett utbyggt erfarenhetsutbyte och möjlighet till kompetensutveckling.
  • Skolbibliotekets uppdrag som stöd till skolarbetet i olika ämnen förutsätter tillgång till många olika lärresurser tillgängliga på olika sätt – en samlad sökfunktion gör det möjligt att hitta resurser oberoende av plats och format.
  • Skolbiblioteket har en allt viktigare uppgift när det gäller informationskompetens – att kunna navigera i dagens informationstäta samhälle kräver goda verktyg och strategier.
  • Skolbibliotekets uppdrag att vara en del av skolans verksamhet förutsätter ett nära samarbete med pedagoger och skolledning i det dagliga arbetet. Det förutsätter också att det fysiska rummet inte begränsar biblioteket till en viss plats och vissa tider – tillgänglighet kräver närvaro och öppenhet.
  • Skolbiblioteket kommer att se olika ut i olika delar av landet, men med hjälp av det digitala rummet kan alla elever erbjudas ett bra stöd och en rik resurs. Inte minst de regionala samarbetsorgan som finns har en viktig roll i att etablera de gemensamma strukturer som kommer att krävas. Att bygga det moderna skolbiblioteket är inte ett isolerat projekt, det kommer att kräva ett gemensamt utvecklingsarbete.
  • Det moderna skolbiblioteket måste bli en naturlig del i elevers digitala vardag, med det digitala rummet kan även analoga resurser bli mer tillgängliga och använda.

2 kommentarer

Under Allmänna texter

Det obefintliga rummet – dags att ändra fokus?

Diskussionen kring skolbibliotek utifrån den nya skollagen har pågått en tid, men kanske inte gett det resultat som de flesta önskar. Fortfarande har många elever inte tillgång till ett bra bibliotek, varken traditionellt eller digitalt. Fortfarande är bristen på resurser för lärandet ett stort hinder. Vi kommer sällan fram till en diskussion om skolbiblioteket utifrån skolutveckling, utan fastnar ofta i bristerna som finns i verksamheten, t.ex. ledningens engagemang eller ekonomiska resurser. Undantag finns alltid, fantastiska verksamheter med kompetent personal och engagerad skolledning.
Kanske är ett av problemen att diskussionen nästan alltid handlar om att göra det som finns bättre – mer tid, mer personal, mer innehåll – men inte om det som inte finns. Att alltför många elever saknar de resurser som bibliotek och bibliotekarie kan utgöra är ett stort svek mot dessa elever och ett stort bekymmer ur ett likvärdighetsperspektiv.
Kanske är det just den frågan som måste hamna i fokus – hur kan skolor, pedagoger och elever som helt saknar biblioteksresurser få det bättre? Vad är det som behövs för att ta några steg framåt? Att alltid sikta på den vision som ofta beskrivs i form av ett rikt utbud i en tilltalande miljö med gott om kompetent personal är att göra de som inget har en björntjänst.
Arbetet under 2014 skulle därför kunna fokusera på hur lägstanivån kan höjas, hur alla kan få något. Detta utesluter inte att arbetet med att förbättra och förstärka den befintliga verksamheten fortgår, det finns mycket mer att göra, men det är nog dags att prata mest om det som inte finns och vilka stegen och måtten är för att komma lite längre.

Krister o Mats

Lämna en kommentar

Under Allmänna texter

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap – en recension

Skolbibliotek är en fråga som har diskuterats med olika intensitet ända sedan folkskolan infördes 1842. I ett historiskt perspektiv är diskussionen om skolbibliotek ovanligt intensiv just nu, och behovet av dem är stort. Detta beror bland annat på den nya digitala mediesituationen, behovet av informationskompetens och skolans undersökande och projektbaserade arbetsätt. Andra faktorer är skollagen som säger att alla elever ska ha tillgång till ett bibliotek och det fokus som nu ligger på svenska elevers bristande läsförmåga. Allt detta gör att behovet av moderna skolbibliotek ökar.

Samtidigt konstaterar KB i en undersökning 2012 att hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Endast en tredjedel har tillgång till ett skolbibliotek som med en (manuellt eller digitalt) sökbar samling medier, ligger i skolans lokaler, är bemannat minst 20 timmar per vecka och har minst 1000 fysiska medier. Det är sammanhang och frågeställningar som dessa som läsaren blir presenterade för i forskningsantologin Skolbibliotekets roller i förändrade landskap, sammanställd och skriven av forskare knutna till Bibliotekshögskolan i Borås. I spetsen står Louise Limberg, svensk skolbibliotekforsknings nestor.

Boken riktar sig till bibliotekariestudenter, lärarstudenter, lärare, bibliotekarier, politiker och forskare inom området. Antologins fem kapitel är en utmärkt introduktion till eller uppdatering av skolbibliotekens situation och den forskning som sker om dem. I de tre första kapitlen diskuteras skolbibliotekens situation, deras historia och vad ett skolbibliotek är. Författarna pekar bland annat på att de argument för skolbibliotek som varit konstanta över tid är skolbibliotekens pedagogiska roll i förhållande till läsning och litteratur, språkutveckling ,självständigt lärande och kritiskt tänkande.

Läsning och informationskompetens
De två intressantaste kapitlen handlar om forskning om läsning och skolbibliotek och om forskning om informationskompetens. I kapitlet om läsningbehandlas tre problemområden: Hur förändras läsning, läsvanor och litteracitet i förhållande till ny teknik och medieformer? Hur ser läsningens förutsättningar ut i olika sociala grupper? Hur är spännings-förhållandet mellan frihet och krav vid olika läsfrämjande verksamheter? Kapitlet avslutas med en titt på hur ungas läsning påverkas av nya digitala mediaformer. Detta kapitel kan rekommenderas till alla som funderar kring läsning i vår nutid.

Det sista kapitlet, som handlar om forskning om informationskompetens är alltför mångfacetterat för att entydigt sammanfattas, bland annat. därför att språket gärna blir “postmodernt” oprecist. Men det ger en bra grundförståelse av varför informationskompetens har en ökad relevans i moderna skolsammanhang.

De digitala förutsättningarna
Ett undertema i antologin är att digitaliseringen kraftigt påverkar samhället, skolan och skolbiblioteken. Tyvärr benar författarna inte upp detta viktiga område. Här saknar vi både analys och forskningsapproacher. Av tradition är böcker huvudmediet i bibliotek medan övriga medier långt ifrån hanteras på samma självklara sätt. Hur gör man med film, video och ljud, spel, digitala lärresurser och läromedel? Bibliotekens klassificeringssystem är inte avpassade att hantera detta och speciellt inte när krav uppstår att medierna digitalt ska kunna integreras med sociala medier, skolwebbar och lärplattformar. Vår erfarenhet är att bibliotekarier runt om i landet känner sig mycket vilsna inom detta område.

Centrala frågor blir: Hur ska elever få tillgång till bästa möjliga medier, information och innehåll som är relevanta för deras lärande? Har skolbiblioteken en roll här eller är det andra aktörer som Google eller läromedelsförlag, i samarbete med kommunens it-avdelning som kommer att erbjuda lösningar på detta? Det är synd att antologin inte mer berör dessa frågor som har en spännvidd från kunskapsteori över datalogi till praktisk tillämpning som till exempel hur utformas ett söksystem som åttaårig elev känner sig hemma i.

Sammanfattning: Antologin rekommenderas till alla intresserade av skolbibliotek! Men de digitala forskningsaspekterna, varken de som handlar om att försöka förstå hur skolbiblioteken påverkas av den digitala utvecklingen, eller bibliotekens möjligheter att själva agera i detta landskap, beaktas eller analyseras tillräckligt.

Ett perspektiv som förs fram i boken är frågan om eleven och elevens krav på ett bibliotek. Detta är en central fråga, men den lämnas obesvarad både av författarna och i stort sett alla andra som diskuterar vad ett skolbibliotek borde vara.

MATS ÖSTLING och KRISTER WIDELL

FAKTA
Titel; Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi
ISBN; 9789170187582
Författare;red: Louise Limberg och Anna Hampson Lundh
Utgivare; BTJ Förlag, http://www.btj.se
Boken kan även laddas ned i manusformat från KB, Kungliga bilbliotket, bit.ly/skolbib

Lämna en kommentar

Under Allmänna texter

Vad borde Skolinspektionen fråga efter?

Följande punkter lämnades in av bibliotekarier på kompetensutvecklingsmötet: Skolbiblioteket – Det obegränsade rummet, i Borås 31 oktober 2013.

Nedanstående punkter är svar på frågan: Vilka frågor skulle ni vilja att Skolinspektionen ställer om skolbibliotek, när de besöker en skola?

  • Det första kravet är att de överhuvudtaget ställer frågor och träffar de som arbetar med skolbiblioteket. Att nöja sig med att elever svarar på frågan om de vet var skolbiblioteket finns och om de har varit där är inte tillräckligt för att få svar på om verksamheten motsvarar skollagens krav.
  • Hur ser kommunen/skolan till att skolbiblioteket används som en pedagogisk resurs som bidrar till elevernas måluppfyllelse?
  • Vad behöver eleverna på denna skola för att nå målen ex. mycket andra modersmål många funktionshinder
  • På vilket sätt integreras skolbiblioteket och skolbibliotekarien i den pedagogiska verksamheten?
  • Hur integrerar du som pedagog skolbiblioteket i din undervisning?
  • Hur ger du som rektor förutsättningar för skolbibliotekarie och pedagoger att samverka?
  • Hur samarbetar du som pedagog med skolbibliotekarien?
  • Hur samarbetar du som skolledare med skolbibliotekarien?
  • Hur använder ni skolbiblioteket?
  • Hur är det med öppettider och tillgänglighet
  • Vilken kompetens finns/krävs eller önskas till skolbiblioteket?
  • Hur ser pedagoger/rektorer på skolbibliotekets roll och skolbibliotekariekompetensen
  • Hur ser bemanningen ut?
  • Innehållet i biblioteksarbetet: gör bibliotekarien ett skolbibliotekariearbete eller agerar som lånecentral för läromedel, nycklar, datorer och diverse andra aktiviteter.
  • Rollen som skolbibliotekarie, hur ser den ut och vem påverkar den?
  • Har skolbibliotekarie en ingång till ledningen, förstår ledningen att utnyttja den resurs som skolbiblioteket är?
  • Hur tillgängliggörs media på elevernas olika modersmål?
  • Vilket medieanslag finns till förfogande?
  • Finns det en koppling mellan barnens/eleverna behov och lärare, skolledning, bibliotek
  • Om ni inte har ett skolbibliotek hur löser ni då elevernas behov av tillgång till medier och kompetens?

Hur skulle du besvara frågan?

1 kommentar

Under Allmänna texter

Bra exempel från Gävle

För några veckor sedan arrangerade Gävle kommun en halvdag kring skolbibliotek som en utbildningsdag för skolledare, med ett upplägg som fungerade riktigt bra. Bakom inbjudan stod förvaltningschefer för både skola och kultur.

  • Jag och Krister gav vår bild av nuläge och möjligheter,
  • Sofia Malmberg, bibliotekarie, Adolf Fredriks musikklasser (åk 4-9), Stockholm gjorde en väldigt bra och inspirerande presentation av sitt arbete
  • Goda exempel från Gävle kommun redovisades – det görs alltid bra saker som inte alla känner till
  • En av förvaltningscheferna avslutade dagen med funderingar kring det fortsatta arbetet.

Enkelt, bra och förvaltningsövergripande!

/Mats

1 kommentar

Under Allmänna texter

SBC nätverksmöte Göteborg

I veckan var vi med på ett möte med ansvariga för skolbibliotekscentraler dagen innan Bok o Bibliotek. Bra samtal och engagerade människor som verkligen vill utveckla skolbiblioteken. Under dagen presenterades en ny antologi kring skolbibliotek – Skolbiliotekets roller i ett förändrat landskap  http://www.btj.se/default.aspx?campaignsearch=828569&startat=0&sortOrder=Asc&sortBy=Author&media=Allt&fetch=25 .

Vi kommer säkert att återkomma till den. Nästa vecka anordnas en konferens kring boken i Göteborg, http://oppnadorren.blogspot.se/2013/09/skolbibliotekets-roller-i-forandrade.html

Eftermiddagen avslutades med ett intressant grupparbete: Vilka sex frågor borde Skolinspektionen ställa kring skolbibliotek när de besöker en skola? Erfarenheten i gruppen var att det idag varierar mycket om och på vilket sätt skolbibliotek tas upp. Efter sammanställning och bearbetning kommer vi att redovisa vad gruppen kom fram till.

Detta är Skolinspektionens krav, men vilka är frågorna? Vad tycker du?

Skolinspektionens krav på skolbibliotek

Följande krav ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek:

  1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.
  2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.
  3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

2 kommentarer

Under Allmänna texter

Minskar Skolinspektionen granskningen av skolbibliotek?

Apropå inlägget på KB:s samverkansblogg den 22 maj med titeln Skolinspektionen minskar granskningen av skolbibliotek – hur påverkar det kvaliteten?

Anette Holmqvist (Skolverket) och Madeleine Hjort (ordf Nationella skolbiblioteksgruppen) kontaktade Kjell Ahlgren som är skolinspektör och bad honom förklara. Han svarade såhär via Skolverkets Skolbiblista:

Hej
Det är någon som inte riktigt förstått vad vi ska göra som uttalat sig. Vi ska inte specifikt dra ner på inspektionen av skolbibliotek. Däremot ska vi förändra inspektionen så att den blir mer differentierad. Det innebär att ca 30 procent av de skolor vi kommer att besöka i höst kommer att ha en mer begränsad inspektion som i princip går ut på en kort rundvandring och intervju med rektor. När det gäller den typen av inspektion har vi ett något reducerat frågeunderlag som innebär att vi koncentrerar frågorna till några få- Det är inte så att vi särskilt strukit skolbibliotek utan det är ganska mycket som är bortkopplat. Varje rektor måste dock fylla i en verksamhetsredogörelse där bibliotek fortfarande finns kvar. Om de då upplyser oss om att bibliotek saknas (vilket de faktiskt ofta gör) så blir det precis som tidigare kritik. Det blir även kritik om vi i intervjun eller vid rundvandringen framkommer att det inte finns bibliotek. Vi har faktiskt gjort så här rätt länge. Enda skillnaden är att vi nu har ett reducerat frågeunderlag och att vi i förväg bestämt 30 procent. Övriga 70 procent är precis som tidigare. De 30 procenten tas ut av vår statistikavdelning och det baseras inte enbart på resultat. I praktiken är det ngen stor skillnad mot tidigare tanken är att vi ska få mer tid till uppföljning och till de som har stora problem och självklart är bibliotek inte en särskild sak som plockats ut.
Kjell

 

 

1 kommentar

Under Allmänna texter