Monthly Archives: februari 2012

Skolverket – inget Smile?

En av de mer märkliga inslagen när det gäller skolbibliotek:

Skolbibliotek

Skolverket har för närvarande inget
regeringsuppdrag kring skolbibliotek,
men myndigheten har en egen
referensgrupp kring skolbibliotek.
Skolverket finns också representerat i
Nationella skolbiblioteksgruppen.

Annars finns det en hel del bra att läsa på Skolverkets sida: http://www.skolverket.se/skolutveckling/skolbibliotek

En kompetensutveckling som kallas Smile verkar intressant och har nämnts av många i våra intervjuer – men det finns inte så mycket att läsa om den. Gick den bra, vad blev resultatet, finns det någon utvärdering etc? Kom gärna med info.

6 kommentarer

Filed under Allmänna texter

Brist och e-utbud

Det finns ett antal intressanta frågor kring skolbibliotek som kan ge grund för en spännande utveckling framöver. Några av dem berör den bristsituation som är relaterad till användningen av fysiska objekt.

Så snart något erbjuds i form av ett fysiskt objekt (bok, tidning, utrustning, person) så skapas en form av brist – det finns en inbyggd begränsning i hur många som kan ta del av erbjudandet. Genom att trycka fler böcker, öppna fler bibliotek och öka bemanningen kan denna begränsning delvis hanteras, men den kommer alltid att finnas där. Ur ett ekonomisk perspektiv är det en orsak till att leverantörer satsar på sådant som många vill ha, dvs massproduktion av populära varor medan det som är mindre efterfrågat har svårt att komma ut till användarna. Skolbiblioteket har en naturlig roll i att också erbjuda det som ligger vid sidan av mittfåran.

I det digitala utbudet finns det ingen inbyggd brist eller begränsning – att mångfaldiga en digital produkt är enkelt och billigt (gratis?), att erbjuda ett stort urval är i grunden också enkelt och billigt. Med licenser och andra regelverk går det att begränsa tillgången, men det är en ekonomisk begränsning, inte teknisk.

När bristsituationen är helt beroende av geografin – långa avstånd och glest mellan människor – borde en digital lösning vara självklar. En skolbiblioteksverksamhet i glesbygd som använder läsplattor och e-böcker som en viktig del, tillsammans med tryckta böcker och ambulerande skolbibliotekarier kan utöka sitt utbud avsevärt – avståndet är inte längre ett hinder. Svårigheten ligger snarare i att utbudet av e-böcker är begränsat. En av de viktigaste insatserna för att förbättra situationen för många små skolbibliotek är därför att öka utbudet av digitala resurser och böcker.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Små skolor och stora avstånd

Förutsättningarna för skolbibliotek ser väldigt olika ut. I Krokom och Härjedalen gäller det att tänka innovativt och annorlunda. I bästa fall ligger skolan och folkbiblioteket nära varandra eller i samma byggnad, i andra fall har skolan endast 15 elever och biblioteket är långt borta.

När folkbiblioteksfilialen ligger nära kan ett bra samarbete skapas, där skolan är delaktig i urval, beställningar och andra frågor som rör innehållet. På motsvarande sätt är bibliotekspersonalen delaktiga i den pedagogiska planeringen och ingår i arbetet i arbetslagen. Öppettider gäller för både elever och medborgare och kan vara t.ex. alla förmiddagar och ett par eftermiddagar i veckan.

När avstånden är stora ställs andra krav. Kanske kan en ambulerande skolbibliotekarie, olika formar av distributionsbibliotek, bokkassar, temalådor med både böcker och dvd-film och besök av  bokbussar i olika kombinationer fullgöra skolbiblioteksuppdraget. Den resurs som blir ännu viktigare för en liten skola med långa avstånd är de digitala resurserna. En satsning på läsplattor skulle kunna öka utbudet avsevärt och vara ett sätt att undvika den bristsituation som gäller för de fysiska resurserna. Det förutsätter att utbudet av e-böcker för skolbruk är tillräckligt stort och enkelt att komma åt.

I en region som Jämtland kan en digital skolbibliotekarie (chat, forum, webbmöte) vara en viktig satsning, en möjlighet att ställa frågor och diskutera läsning och få tips till skolarbetet. Även satsningar på gemensam fortbildning skolbibliotekarier-pedagoger underlättar nytänkande och samarbete. Det ställs stora krav på skolan och pedagogerna att på ett bra sätt använda och integrera skolbiblioteket i det dagliga arbetet.

1 kommentar

Filed under Allmänna texter

RÄCKER DET INTE MED ATT GOOGLA?

För snart ett år sedan deltog jag i en konferens med namnet ”Räcker det inte med att Googla?” Konferensen handlade om de nya förutsättningar som skolbibliotek fått med den nya skollagen.

Den allmänna meningen (inklusive mig) var att det inte räcker att använda Google för att hitta bra lärresurser i skolan och att skolbiblioteket har en viktig roll i detta. Men det gjordes mest med allmänna deklarationer utan så många konkreta exempel.

Men bara genom att läsa titeln på konferensen så kan man anta, utan att ha sett någon undersökning på området, att Google används väldigt mycket i skolan, precis som i övriga samhället.

På vår odyssé genom delar av skolbiblioteks-Sverige har vi mött både hög kompetens och stort engagemang. Men ett område har inte nått sin fulla potential: Det digitala skolbiblioteket.

Det typiska digitala upplägget är att skolbiblioteket har en sajt eller en rad webbsidor under skolans domän. Här finns nästan alltid bra information om bibliotekets verksamhet. Men när man kommer till sök-funktionen och hur de olika resurserna ska hittas blir det mer problematiskt. Söket är oftast primärt den sökfunktion som kommunens folkbiblioteket står för. Här hittas primärt pappersböcker men också annan media som folkbibliotek generellt erbjuder e-böcker, musik, en del film.

När det handlar om de databaser som är mer specialiserade på undervisning och lärande, så hittas dessa genom separat beskrivna länkar, lite längre ner på webbsidan, efter sökfunktionen. Dessa databaser som biblioteket ofta betalar för är t.ex. NE, Alex-författarlexikon, Presstext, Landguiden, Länkskafferiet.

Läromedel finns ibland, ibland inte, med många olika lokala variationer. Digitala lärresurser finns möjligen tillgänga via länkar till sajter som Länkskafferiet.

Detta är säkert ett bra steg framåt jämfört med 10 år sedan, men det räcker inte i en modern 1:1-skola. Det digitala biblioteket måste bli ett mycket starkare komplement till Google när det handlar om lärande i skolan.

Ett bra digitalt skolbibliotek hanterar resurser som är relevanta för elever lärande och lärares undervisning. Det rör sig om resurser från en rad områden, både digitala och fysiska; Pappers- och e-böcker, film & video, ljud, animationer, spel, läromedel, webbsidor, aktiviteter etc.

Dessa resurser kan göras tillgängliga på flera sätt, men ett viktigt sätt är ett gemensamt söksystem som gör att man kan hitta dem utifrån ett sökfönster. Det ska inte spela någon roll om skolan betalar för dem eller om de är fritt tillgängliga. Ett av de primära målen är att lätt tillgängliggöra de bästa resurserna för varje given situation.

Skolbiblioteket samlar, ordnar och tillgängliggör alla dessa resurser genom att biblioteket blir ett eget innehållsnätverk. Detta nätverk samlar både externa resurser, betal- eller fria, i kombination med lärare och elevers kommentarer och input och deras egna producerade saker som har tillräckligt god kvalitet.

Det är inget självändamål att slå Goggle. Men vad gäller resurser för lärande, tror jag att det går att bygga nätverk och sökfunktioner som är mer relevanta och bättre än det Google ger.

Vi är mycket intresserade av att komma i kontakt med det som görs på området. Så om någon läsare vill höra sig är du mycket välkommen!

9 kommentarer

Filed under Allmänna texter

Vad kostar ett digitalt skolbibliotek?

En av våra utgångspunkter är att rummet, det fysiska biblioteket, kan kompletteras med det digitala biblioteket. Kanske skulle man till och med på sikt kunna tala om en ”interfoliering” mellan dessa.

Utan att just här exakt gå in på hur ett digitalt bibliotek skulle kunna fungera, så är grundidén att ett sådant bibliotek skulle kunna organisera en rad resurser som bedöms vara av värde för elevernas lärande och som lätt görs tillgängliga genom samsök.

Men kommer inte ett digitalt skolbibliotek kosta en massa pengar? Kommer skolor och kommuner att ha råd med det nu, när eleverna också måste ha tillgång till ett fysiskt bibliotek?

Ökade kostnader kan motiveras på olika sätt. Ett sätt är att säga, att även om det kommer att kosta, så är det värt det. Resultatet d.v.s. i det här fallet elevernas lärande, kommer att förbättras så de ökade kostnaderna kommer att vara väl motiverade.

Ja, jag tror att på sikt kan vi få mycket välfungerande skolbibliotek, både rumsligt och digitalt att förbättra elevernas lärande. Men nej, jag är inte säker på att ett digitalt bibliotek kommer att behöva kosta så mycket som man först kan tro.

Om varje skola, kommun eller friskola ska skapa sitt eget digitala bibliotek då kommer det att bli dyrt. Men det finns ingen anledning till varför alla skulle hitta på sin egen lösning.

Digital teknik gör att information lagras och spridas på sätt som förr inte var möjligt, till en mycket lägre kostnad. En av nyckelfrågorna är därför samarbete. Samarbete inte bara mellan skolor, skolbibliotek och kommuner, utan också på nationell nivå.

Med dagens digitala teknik kan man få både gemensamma lösningar men också individuella anpassningar. En bra lösning gör att även lokala krav och varianter kan vara en del av det lokala biblioteket.

Gemensamt utvecklade, tillsammans med upphandlade funktioner borde modulärt kunna plockas ihop och utgöra grunden för ett digitalt bibliotek i en kommun, och när detta är på plats så kommer kostnaderna att bli högst rimliga.

Hur vet jag det?

När UR (Sveriges utbildningsradio) för tio år sedan ville få ut sina program i landets skolor gick det till så här: Programmen sändes via analog broadcast (förhållandevis dyrt) på förmiddagar. Sändningarna spelades in av landets AV-centraler som kopierade programmen och transporterade ut dem till skolorna. När de hade tittats och lyssnats på, returnerades de och lagrades på AV-Centralen. Idag kan programmen nås direkt från UR:s server eller via plattformar som Flod eller NE som dessutom innehåller mycket annat material, till en betydligt lägre kostnad än tidigare.

Ett annat exempel är det som händer med e-böckerna på biblioteken och hos e-bokhandlarna. De plattformar som levererar e-böcker är inte särskilt personalintensiva. Plattformarna tickar och går och behöver naturligtvis underhålas och utvecklas. Men poängen är att böcker kan distribueras på ett helt nytt och mycket billigare sätt.

Det som tidigare krävde stora investeringar både i form av utrustning och personal kan numera göras med hjälp av ettor och nollor. De här exemplen gör att det finns all anledning att tro att det genom samarbete går att skapa bra förutsättningar för digitala skolbibliotek som inte behöver bli dyra.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Infrastruktur för det digitala skolbiblioteket

Biblioteksvärlden har en stark infrastruktur som i grunden baseras på traditionella böcker och hanteringen av dessa. Med infrastruktur menas här i bred bemärkelse de tankar, attityder, traditioner, utbildningar, institutioner, lagstiftning, bokmagasin, fysiska leveranssystem etc. som utgör ett biblioteksväsen.

Självklart har denna infrastruktur inte varit helt immun mot digitala aspekter av bibliotek. Det pågår ett förändringsarbete. Inte minst verkar många bibliotekarier vara mycket positiva till e-böcker. Men det går inte att komma ifrån att arbetet i huvudsak är analogt inriktat, och att det saknas strategi för de genomgripande digitala frågorna.

Ett litet men slående exempel är: DIK:s seminarium i Almedalen i sommaren 2011: Det digitala biblioteket – utopi eller verklighet? Jag gillar frågetecknet ;-) Sommaren 2011 verkar det fortfarande inte säkert att vi är på väg mot det digitala biblioteket, eller?

Utmaningen nu är istället att den traditionella analoga infrastrukturen måste börja kompletteras och delvis ersättas av en digital sådan.

När man sätter sig in i skolbiblioteksfrågorna blir detta extra tydligt. De allra flesta verka vara överens om att ett skolbibliotek är en resurs för elevernas lärande.

Skolverket definierar ett skolbibliotek som ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal”. Det finns en snarlik formulering i regeringens proposition till skollagen.

Dessa formuleringar ger mycket starkt stöd för att bygga de digitala skolbiblioteken som kompletterar de fysiska.

De flesta kommuner och friskolor är för små för att själva ta ordentliga initiativ och måste därför ha stöd på en rad sätt.  Det faller därför uppgifter på offentliga institutioner som Skolverket, KB och SKL,  att agera och ta fram gemensamma infrastrukturella funktioner.

En viktig del i detta är att göra kommuner till bättre upphandlare av tjänster, så att företag och andra leverantörer får kompetenta upphandlingsunderlag så att de kan leverera kvalitativt bra tjänster.

Så vad bör göras konkret? Några punkter just nu är:

  • Strategi för implementering av hur ett modernt skolbibliotek fungerar.
  • Kompetensutveckling av skolbibliotekarier.
  • SSI-funktionalitet (Single Sign-in), dvs en gemensam standard för inloggning i en skolplattform och för alla andra system elever och lärare har tillgång till.
  • Utveckling av metadatastrukturer för lärande och undervisning.
  • Utveckling / specificering av samsöksfunktioner.
  • Metadatamärkning av styrdokumenten och garanterad tillgängliggörande av dessa.
  • Funktionalitet för hantering av lärresurser, böcker och andra medier, t.ex en portfolio.

Det här var många saker på en gång. Det finns anledning att återkomma till flera av dem var för sig i kommande inlägg!


Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Folkbibliotek och skolbibliotek

Med kravet på ett skolbibliotek i närheten kommer många att fundera på om inte folkbiblioteket kan vara skolbibliotek också. I proposition och förarbeten finns det skrivningar om att detta kan gå bra om alla krav på ett skolbibliotek är uppfyllda. Vilka är då de egenskaper som definierar ett skolbibliotek och hur ser skillnaden ut mellan de olika biblioteksformerna?

Det har visat sig svårare än väntat att hitta ett entydigt svar, olika personer ger olika definition.

Några saker är dock mer framträdande än andra:

Uppdraget
Folkbibliotekets uppdrag är bredare och omfattar bl.a. värdegrund, demokrati, kultur och mötesplatser. Det riktar sig också till alla och måste ha ett utbud som tillfredsställer många olika behov. Det är också väldigt tydligt en plats, rummet som sådant är viktigt.

Skolbibliotekets uppdrag är mer avgränsat: inspirera till läsning, ge stöd till lärandet och utgöra en resurs med olika typer av material.

Rummet
För folkbibliotek är rummet så självklart att det nästan inte ens behöver beskrivas.  För skolbiblioteket verkar rummet däremot ibland att vara ett hinder. För att bli en aktiv pedagogisk resurs, en del av den dagliga verksamheten och en självklar komponent i den pedagogiska planeringen måste skolbiblioteket vara en del av skolans arbete. Låsningen till ett visst rum kan innebära en begränsning – många moderna och framgångsrika skolbibliotek har ju öppnat sig och tagit plats i andra rum och ytor. Att det finns platser där skolbibliotekets resurser exponeras och görs tillgängliga är viktigt, men det kan ske på många olika sätt och platser.

Kompetensen
Det alla är överrens om är att kompetensen är den viktigaste skillnaden. Att vara en del i skolarbetet ställer helt andra krav än på en folkbibliotekarie. Kunskap om pedagogik, skolans mål, olika individers behov och resurser som kan användas i undervisningen är specialkunskaper och det som ibland kan sägas utgöra själva skolbiblioteket.

Urvalet och resurserna 
Självklart skiljer sig urvalet av resurser mellan folk- och skolbibliotek. Mer facklitteratur kopplat till skolans mål, mer läromedel och mer resurser för olika åldrar och behov. Den avgörande skillnaden kommer dock att gälla hur skolbibliotekets resurser definieras och hur de hänger ihop med andra resurser som används i lärandet. Oavsett vad de kallas eller hur de har anskaffats måste de hänga ihop. En funktion för samsök är kanske den enda möjliga formen för att skapa sammanhang – vad du en söker efter gör du det på samma sätt, träffarna gäller både till det fysiska och det digitala materialet.

 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter