Monthly Archives: februari 2012

Skolinspektionens tolkning

Frågan om skolbibliotek har blivit viktig för Skolinspektionen då de har att avgöra om ansökningar om nya fristående skolor klarar skollagens krav. Just skolbibliotek har varit ett område som tidigare inte har haft en framskjuten roll i bedömningen av ansökningar, vilket den nu har fått. Några exempel från mediabevakningen:

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/09/29/nobben-friskolor-utan-bibliotek

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=4890522

Skolinspektionens statistik över orsaker till avslag:

http://www.skolinspektionen.se/Documents/statistik/fristande/beslut2011/beslut2011-orsaker-avslag.pdf

(som nedladdad pdf:  beslut2011-orsaker-avslag)

Skolinspektionens vägledning:

http://www.skolinspektionen.se/Documents/vagledning/infoblad-skolbibliotek.pdf

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Olika rum

En viktig del i den nya skollagen, och inte minst i Skolinspektionens tolkning,  är betoningen på rummet – skolbiblioteket som en egen plats. Med beskrivningen av de olika former av resurser som ska finnas i biblioteket – tryckta såväl som digitala – blir beskrivningar och funderingar kring hur rummet ska gestaltas intressanta. På många håll har det slutna biblioteksrummet öppnats och är en del av en mer social mötesplats, med exponering av olika resurser och kompletterat med tysta läsrum. Hur ser motsvarande digitala rum ut och hur hänger de olika rummen ihop?

I många av våra samtal definieras skolbiblioteket inte som ett stängt rum, utan mer som något som uppstår på de plats där skolbibliotekskompetensen blir en del av den pedagogiska processen – skolbiblioteket finns där bibliotekarien finns! Det fysiska rummets betydelse minskar medan det upplevda rummet blir viktigare.

Kompetensen är för många viktigare än lokalen, vilket är en smula problematiskt då kompetensen inte omnämns särskilt tydligt i lagtexten, biblioteket är däremot framlyft.

Lagtexten ställer dock inga särskilda krav på rummets utformning (en bokbuss skulle kunna vara en del av lösningen, men inte tillräcklig), det som är viktigt är den kontinuerliga tillgången till bibliotekets resurser.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Kan resurser både hämtas in och läggas ut?

Det naturliga flödet av ett biblioteks resurser är att de hämtas från källor utanför skolan – förlag, läromedelsproducenter och andra utgivare, från webbplatser och digitala bibliotek – och sedan görs tillgängliga för pedagoger och elever. Hur detta går till, vilka källor som används och på vilket sätt de presenteras för användarna är processer som dels existerar idag (men kan behöva förändras), dels behöver skapas för att utnyttja hela utbudet av lärresurser. Detta är ett viktigt område som kräver en del arbete, men det ligger i linje med den befintliga verksamheten.

Den omvända processen – är publicera resurser som skapats i skolan tillgängliga för  andra – är intressant att fundera över. I alla möjliga sammanhang diskuteras möjligheterna att kunna dela material och erfarenheter. Försök har gjorts att lägga ut PIM-arbeten, presentationer och andra resurser. Det enda lyckade exemplet idag är Lektion.se.

Om delning av egna resurser är en del av bibliotekets funktion kan skolan dra nytta av skolbibliotekariens kompetens kring information och struktur. Pedagogers och elevers arbete kan därmed spridas till andra, både inom skolan och utanför. Att kunna erbjuda elever arbeten som andra elever har gjort, som inspiration eller som utgångspunkt för utveckling och förädling kan vara lika intressant som att hitta resurser från andra källor. För att det ska vara möjligt att både publicera på ett enkelt sätt och hitta sådant som passar behövs en bra struktur, bra beskrivningar och en märkning med metadata som underlättar sökning och urval.

Den öppna frågar blir då: På vilket sätt kan publicering och delning av skolans egna resurser bli en del av skolbiblioteket?

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Läroböcker och skolbibliotek

Att skolbibliotek kan betraktas som en resurs för lärande är självklart, kanske kan det också betraktas som ett läromedel. En delmängd av läromedel är läroböcker. Vilken roll har de i ett skolbibliotek?

I några kommuner lånar bibliotekarierna ut läroböcker till elever och fungerar då som distributör, eleverna får inga böcker av skolan. Det kan knappast betraktas som ett uppdrag för personer med hög informationskompetens, men kan naturligtvis utvecklas till att bli ett sådant. Om skolan klarar att erbjuda eleverna olika läroböcker, efter elevernas behov och förkunskaper, kan biblioteket fungera som ett stöd för elever att hitta rätt bok i de olika ämnena.

För att det ska vara meningsfullt att ha läroböcker i skolbiblioteket i allmänhet handlar det om ett brett utbud av olika läromedel, en form av läromedelsutställning. Den kan både pedagoger och elever använda för att se vad som finns och för att försöka hitta åtminstone en begränsad anpassning till olika elevers behov.

Om vi vidgar synfältet och tittar på läromedel i stort blir skolbibliotekets roll en annan. Med en ambition att erbjuda både tryckta och digitala läromedel blir omfattningen av möjliga resurser oändligt stor, även om skönlitteraturen inte skulle räknas in bland läromedel.

Diskussionen om läromedelsbegreppet återkommer vi till.

Frågan i det här inlägget är alltså vilken roll läroböcker har i skolbiblioteket?

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter