Author Archives: Mats

Digitalisering handlar inte om teknik

Vid varje större teknikskifte kan det uppstå en inledande fas med stort fokus på tekniken och infrastrukturen, ofta som en följd av att det inledningsvis finns barnsjukdomar, tekniska brister och begränsningar som försvårar användningen. När Sverige elektrifierades pratades det mycket om faror och svårigheter och det uppstod ofta problem med nät, ledningar och apparater. Idag är det så självklart att det bara finns – det intressanta är i stället på vilket sätt användningen kan bidra till verksamheten och arbetsmiljön, inte elektriciteten i sig. Att det finns elektriskt ljus i ett skolbibliotek är självklart, det som kan kräva funderingar är vilken sort, var det ska finnas, hur det styrs, hur vi kan effektivisera förbrukningen och hur det på bästa sätt ger elever och pedagoger en bra och pedagogiskt utvecklande miljö.

När det gäller IT i skolan har utvecklingen inte kommit riktigt lika långt – tekniskt strul och bristande tillgång är fortfarande betydande hinder, men huvudfrågan är ändå inte tekniken i sig utan hur den ska användas. Det gör att det är relevant att bredda diskussionen och flytta fokus från IT till digitalisering. Digitalisering handlar om användning, arbetsprocesser och arbetsformer, byggt på bruk av teknik men inte med tekniken i fokus. Digitalisering är en utvecklingsfråga och inte ett tekniskt införande. Frågan är alltså inte hur IT kan användas i skolbiblioteket utan hur digitaliseringen kan bidra till en bättre skolverksamhet och bättre elevresultat. Hur, när och var och med vilka resurser är viktiga frågeställningar.

För elever är detta ofta självklart – deras användning av teknik, ofta mobil, handlar om vilket mervärde den ger och hur den integreras i det dagliga arbetet och fritiden, fascinationen inför processorkraft, operativsystem och tekniska finesser är vanliga bland vuxna. För att användningen ska bli så självklar krävs det en enkel och fungerande teknik som bygger på standarder och samverkande system och att det är användarna som väljer.

Det är detta vi har försökt beskriva i text och presentationer kring hur ett modernt bibliotek skulle kunna se ut. Det moderna biblioteket som en naturlig del för alla lever förutsätter väl fungerande teknik, bra standarder som underlättar utbyte och samverkan och bra metoder för att märka och beskriva resurser. Det handlar inte om datorer i biblioteket utan om hur digital teknik av många olika slag på ett självklart sätt underlättar arbetet och lärandet – när den gör det blir den osynlig.

Att inte prata om eller bry sig om de olika tekniska aspekterna av användning och utrustning leder oftast till problem – om inte pedagoger och bibliotekarier tar ansvar för tekniken kommer någon annan att göra det. Resultatet kan bli en miljö som inte bygger på pedagogiska tankar eller möjliggör ett pedagogiskt arbete, och sådana miljöer finns det alltför många exempel på. 

Det obegränsade rummet begränsas endast att brister i tekniken eller av brist på teknik – och det uppstår om verksamheten överlåter till andra att styra över teknik och infrastruktur.

Skolbiblioteket i punkter (utdrag ur rapporten):

  • Ett skolbibliotek som på allvar uppfyller både skolans och skollagens krav är en integrerad del av skolan.
  • Skolbiblioteket som rum finns i två dimensioner – det fysiska och det digitala, både lika viktiga.
  • Skolbibliotekets uppdrag som inspiration till läsning omfattar alla tänkbara typer av innehåll – text, ljud och film – tillgängligt på alla tänkbara sätt – tryckta böcker, e-böcker, ljudfiler, strömmande media, talsyntes, punktskriftsläsare etc.
  • Skolbibliotekets uppdrag för elevers språkutveckling omfattar en mängd olika arbetsmetoder, många av dessa behöver utvecklas för att förnya den traditionella biblioteksverksamheten, men de kan samtidigt enkelt överföras till det digitala skolbiblioteket och då dessutom kompletteras med nya kommunikationsmöjligheter. Detta kräver ett utbyggt erfarenhetsutbyte och möjlighet till kompetensutveckling.
  • Skolbibliotekets uppdrag som stöd till skolarbetet i olika ämnen förutsätter tillgång till många olika lärresurser tillgängliga på olika sätt – en samlad sökfunktion gör det möjligt att hitta resurser oberoende av plats och format.
  • Skolbiblioteket har en allt viktigare uppgift när det gäller informationskompetens – att kunna navigera i dagens informationstäta samhälle kräver goda verktyg och strategier.
  • Skolbibliotekets uppdrag att vara en del av skolans verksamhet förutsätter ett nära samarbete med pedagoger och skolledning i det dagliga arbetet. Det förutsätter också att det fysiska rummet inte begränsar biblioteket till en viss plats och vissa tider – tillgänglighet kräver närvaro och öppenhet.
  • Skolbiblioteket kommer att se olika ut i olika delar av landet, men med hjälp av det digitala rummet kan alla elever erbjudas ett bra stöd och en rik resurs. Inte minst de regionala samarbetsorgan som finns har en viktig roll i att etablera de gemensamma strukturer som kommer att krävas. Att bygga det moderna skolbiblioteket är inte ett isolerat projekt, det kommer att kräva ett gemensamt utvecklingsarbete.
  • Det moderna skolbiblioteket måste bli en naturlig del i elevers digitala vardag, med det digitala rummet kan även analoga resurser bli mer tillgängliga och använda.

2 kommentarer

Filed under Allmänna texter

Det obefintliga rummet – dags att ändra fokus?

Diskussionen kring skolbibliotek utifrån den nya skollagen har pågått en tid, men kanske inte gett det resultat som de flesta önskar. Fortfarande har många elever inte tillgång till ett bra bibliotek, varken traditionellt eller digitalt. Fortfarande är bristen på resurser för lärandet ett stort hinder. Vi kommer sällan fram till en diskussion om skolbiblioteket utifrån skolutveckling, utan fastnar ofta i bristerna som finns i verksamheten, t.ex. ledningens engagemang eller ekonomiska resurser. Undantag finns alltid, fantastiska verksamheter med kompetent personal och engagerad skolledning.
Kanske är ett av problemen att diskussionen nästan alltid handlar om att göra det som finns bättre – mer tid, mer personal, mer innehåll – men inte om det som inte finns. Att alltför många elever saknar de resurser som bibliotek och bibliotekarie kan utgöra är ett stort svek mot dessa elever och ett stort bekymmer ur ett likvärdighetsperspektiv.
Kanske är det just den frågan som måste hamna i fokus – hur kan skolor, pedagoger och elever som helt saknar biblioteksresurser få det bättre? Vad är det som behövs för att ta några steg framåt? Att alltid sikta på den vision som ofta beskrivs i form av ett rikt utbud i en tilltalande miljö med gott om kompetent personal är att göra de som inget har en björntjänst.
Arbetet under 2014 skulle därför kunna fokusera på hur lägstanivån kan höjas, hur alla kan få något. Detta utesluter inte att arbetet med att förbättra och förstärka den befintliga verksamheten fortgår, det finns mycket mer att göra, men det är nog dags att prata mest om det som inte finns och vilka stegen och måtten är för att komma lite längre.

Krister o Mats

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Vad borde Skolinspektionen fråga efter?

Följande punkter lämnades in av bibliotekarier på kompetensutvecklingsmötet: Skolbiblioteket – Det obegränsade rummet, i Borås 31 oktober 2013.

Nedanstående punkter är svar på frågan: Vilka frågor skulle ni vilja att Skolinspektionen ställer om skolbibliotek, när de besöker en skola?

  • Det första kravet är att de överhuvudtaget ställer frågor och träffar de som arbetar med skolbiblioteket. Att nöja sig med att elever svarar på frågan om de vet var skolbiblioteket finns och om de har varit där är inte tillräckligt för att få svar på om verksamheten motsvarar skollagens krav.
  • Hur ser kommunen/skolan till att skolbiblioteket används som en pedagogisk resurs som bidrar till elevernas måluppfyllelse?
  • Vad behöver eleverna på denna skola för att nå målen ex. mycket andra modersmål många funktionshinder
  • På vilket sätt integreras skolbiblioteket och skolbibliotekarien i den pedagogiska verksamheten?
  • Hur integrerar du som pedagog skolbiblioteket i din undervisning?
  • Hur ger du som rektor förutsättningar för skolbibliotekarie och pedagoger att samverka?
  • Hur samarbetar du som pedagog med skolbibliotekarien?
  • Hur samarbetar du som skolledare med skolbibliotekarien?
  • Hur använder ni skolbiblioteket?
  • Hur är det med öppettider och tillgänglighet
  • Vilken kompetens finns/krävs eller önskas till skolbiblioteket?
  • Hur ser pedagoger/rektorer på skolbibliotekets roll och skolbibliotekariekompetensen
  • Hur ser bemanningen ut?
  • Innehållet i biblioteksarbetet: gör bibliotekarien ett skolbibliotekariearbete eller agerar som lånecentral för läromedel, nycklar, datorer och diverse andra aktiviteter.
  • Rollen som skolbibliotekarie, hur ser den ut och vem påverkar den?
  • Har skolbibliotekarie en ingång till ledningen, förstår ledningen att utnyttja den resurs som skolbiblioteket är?
  • Hur tillgängliggörs media på elevernas olika modersmål?
  • Vilket medieanslag finns till förfogande?
  • Finns det en koppling mellan barnens/eleverna behov och lärare, skolledning, bibliotek
  • Om ni inte har ett skolbibliotek hur löser ni då elevernas behov av tillgång till medier och kompetens?

Hur skulle du besvara frågan?

1 kommentar

Filed under Allmänna texter

Bra exempel från Gävle

För några veckor sedan arrangerade Gävle kommun en halvdag kring skolbibliotek som en utbildningsdag för skolledare, med ett upplägg som fungerade riktigt bra. Bakom inbjudan stod förvaltningschefer för både skola och kultur.

  • Jag och Krister gav vår bild av nuläge och möjligheter,
  • Sofia Malmberg, bibliotekarie, Adolf Fredriks musikklasser (åk 4-9), Stockholm gjorde en väldigt bra och inspirerande presentation av sitt arbete
  • Goda exempel från Gävle kommun redovisades – det görs alltid bra saker som inte alla känner till
  • En av förvaltningscheferna avslutade dagen med funderingar kring det fortsatta arbetet.

Enkelt, bra och förvaltningsövergripande!

/Mats

1 kommentar

Filed under Allmänna texter

SBC nätverksmöte Göteborg

I veckan var vi med på ett möte med ansvariga för skolbibliotekscentraler dagen innan Bok o Bibliotek. Bra samtal och engagerade människor som verkligen vill utveckla skolbiblioteken. Under dagen presenterades en ny antologi kring skolbibliotek – Skolbiliotekets roller i ett förändrat landskap  http://www.btj.se/default.aspx?campaignsearch=828569&startat=0&sortOrder=Asc&sortBy=Author&media=Allt&fetch=25 .

Vi kommer säkert att återkomma till den. Nästa vecka anordnas en konferens kring boken i Göteborg, http://oppnadorren.blogspot.se/2013/09/skolbibliotekets-roller-i-forandrade.html

Eftermiddagen avslutades med ett intressant grupparbete: Vilka sex frågor borde Skolinspektionen ställa kring skolbibliotek när de besöker en skola? Erfarenheten i gruppen var att det idag varierar mycket om och på vilket sätt skolbibliotek tas upp. Efter sammanställning och bearbetning kommer vi att redovisa vad gruppen kom fram till.

Detta är Skolinspektionens krav, men vilka är frågorna? Vad tycker du?

Skolinspektionens krav på skolbibliotek

Följande krav ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek:

  1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.
  2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.
  3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

2 kommentarer

Filed under Allmänna texter

En liten uppdatering

Under vintern och våren har vi träffat och videokonfererat med tre regioner, både mediecentralen och kommuner, för att fördjupa och konkretisera behov och utmaningar kring skolbibliotek. Jämtland, Västerbotten och Kronoberg har beskrivit hur de arbetar och hur behoven ser ut. När det gäller kommunerna är skillnaderna stora, både vad gäller resurser, planering och verksamhet.
Efter att ha sammanställt materialet framstår några områden som särskilt viktiga för att komma vidare – vad utmärker ett modernt bibliotek, vilken kompetens behövs, hur klara vi likvärdighet och tillgänglighet och hur kommer man lättast igång?

Några av dessa frågor kommer att belysas vid en workshop den 15 maj i samband med Framtidens Lärande:

  • Går det att hitta ett antal indikatorer som kan användas för självvärdering?
  • Hur ser kompetensbehovet ut för olika personer/grupper?
  • Hur ser ett tillgängligt bibliotek ut?

Avsikten med workshopen är att ta fram konkreta resultat och förslag, en del av dessa kommer att behandlas vid ett seminarium på Framtidens
lärande 17 maj.

Antalet platser är begränsat, men tycker du att du har något att tillföra så hör av dig.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Gästbloggare: Johan Wahlström, SKL

Vad som slår mig efter möten med tre regioner är hur stor spännvidden är mellan olika regioner i landet och mellan olika kommuner inom respektive region. Ja och även mellan olika skolor inom en kommun i en del fall. Skillnaderna är stora på alla plan.

*   Som i alla skolutvecklingsfrågor är det viktigt med ett engagemang för skolbibliotek från skolledningen (både lokal rektor, chefer på högre kommunal nivå och politiker) för att ge förutsättningar till en skolbiblioteksverksamhet som utvecklas mot framtiden. Här är skillnaderna stora. Och skillnaderna beror i större utsträckning på förhållningssätt och engagemang än på de ekonomiska förutsättningarna.
*  För att utveckla skolbiblioteket till en pedagogisk verksamhet är givetvis själva biblioteket viktigt, både som fysisk plats och som samling av resurser. Här har alla vi träffat en bra tillgång till det traditionella biblioteket och på många håll har man börjat fundera på hur man ska utveckla biblioteket. Men vi möter också många kommuner som satsar på digitala verktyg som får en a-ha upplevelse i diskussionerna och börjar tänka kring hur skolbiblioteket kan bli en resurs för lärandet i den moderna skola som växer fram där digitala verktyg och digitala resurser är en naturlig del även av skolvardagen.
*  Kompetensfrågan är något som återkommer, både i kommentarer här på bloggen och i de samtal vi för. Det är en fråga som är både viktig och komplex och som behöver finnas med i våra fortsatta funderingar. Frågan berör såväl lärares som bibliotekariers kompetens och verksamhet – och blir inte minst riktigt viktigt för små skolor i glesbygd. Hur kan elever på en sådan skola få ta del av och själva utveckla kompetens kring att söka, hantera och publicera information i digitala kanaler? Här kan utvecklingen av ett digitalt bibliotek bli ett stöd – där kompetens kan komma såväl elever, lärare som bibliotekspersonal till del.

En annan sak som slår mig är hur verkligt olika det ser ut när det gäller elevers och lärares tillgång till moderna digitala verktyg. Här har vi vid våra möten i tre regioner stött på hela skalan från kommuner som har en gemontänkt satsning på att förse lärare och elever med digitala verktyg, jobbar med kompetensutveckling och även verksamhetsutveckling – och där skolbiblioteket redan är på väg att få en ny roll i en digital lärmiljö med elevens lärande i centrum. Men vi har också stött på kommuner där skolan nu pga. uppgradering från Windows XP får skrota hundratals gamla datorer som inte klarar detta. Men utan att ha pengar till att köpa mer än några tiotal nya. Och till riktiga skräckexempel där alla elever får var sin laptop men där delar av lärarkåren fortfarande sitter sex personer i ett arbetsrum och ska dela på en stationär dator…

Sammanfattningsvis är det viktigt att vi fortsätter detta arbete med ett brett perspektiv och med fokus på att skolbiblioteket ska utvecklas till en viktig resurs för eleven lärande och att vi har likvärdigheten i skolan med oss som en viktig målsättning!

4 kommentarer

Filed under Allmänna texter

Kronoberg – AV-Media och kommuner

AV-Media Kronoberg och ett antal kommuner, Växjö, Ljungby, Tingsryd, Markaryd, Älmhult och Alvesta, samlades kring frågan om skolbibliotekets roll och utveckling. Redan presentationsrundan visade på väldigt olika förutsättningar i kommunerna, vilket förstärktes under diskussionen. Skolledningens intresse (eller brist på) framstår som helt avgörande, väl fungerande skolbibliotek blandades med förskräckande exempel. Graden av IT och digitalisering varierade stort liksom samarbetet mellan pedagoger, skolbibliotek och IT-verksamheten. Samarbetet mellan folkbibliotek och skolbibliotek föreföll gott, medan bemanningen på skolbiblioteken varierade från noll till heltider.

En intressant satsning var det Skolbibliotekarielyft som pågår, ett samarbete mellan flera länsbibliotek och regioner. Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden och handlar dels om inventering av kompetens och kompetensbehov, dels om fortbildning av skolbibliotekarier på grund- och gymnasieskola.

Fortsatt arbete kommer att ske via videokonferens och till en början handla om hur digitaliseringen av verksamheten kan gå till med erfarenhetsdelning och goda exempel.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Kompetensteam

Efter att dagens konferens Skolbibliotek 2012 har fått sjunka in en smula är det en reflektion som dröjer sig kvar – vikten av samarbete, vikten av att samla olika kompetenser i arbetet med skolbiblioteket. I ett sådant team ingår förstås bibliotekarier men också IT-pedagoger, IT-utvecklare, specialpedagoger, pedagoger och skolledning. Framför allt i mindre kommuner och skolor där skolbibliotekarien är ensam är samarbete med andra nödvändigt.

Behovet av organiserat samarbete blev tydligt både i de presentationer som gavs men också i samtalen i pauser. Organiserat samarbete är alltid lättare att säga än att göra och förutsätter att ledningen är med på noterna. För att komma dit gäller det att ta vara på det som går att göra, hitta de som är intresserade och vill komma vidare. Små steg leder alltid framåt och man har dessutom kul under tiden :)

4 kommentarer

Filed under Allmänna texter

Nästa steg – i Östersund

Igår påbörjade vi nästa steg i arbetet med skolbibliotek. Tillsammans med Johan på SKL träffades vi i länsbiblioteket i Östersund för att samtala kring det kommunala arbetet i regionen. Härjedalen, Åre, Krokom, Östersund samt regionförbundet/AVmedia berättade och diskuterade hur arbetet ser ut, vilka utmaningar och möjligheter som finns samt hur vi gemensamt kan forma en beskrivning av läget, hur det borde se ut på några års sikt samt vilka organisationer, leverantörer och andra intressenter som behöver dra sitt strå till stacken.

Samtalet kretsade kring samarbete mellan skolbibliotekarier och pedagoger för att få till en bra pedagogisk planering, samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek och de förutsättningar som finns i kommuner med små skolor och långa avstånd. Bokbussen och Skolinspektionen var ett återkommande inslag :) liksom rummets betydelse. Det är intressant att alla trots lite olika förutsättningar har höga ambitioner och en påtaglig vilja att komma vidare, inte minst Åre kunde beskriva en bra plan och ett lyckat samarbete inom kommunen.

När det gäller förhållandet mellan skolbibliotek och folkbibliotek i kommuner där dessa är integrerade och ofta inom skolans väggar kan relationen nog beskrivas som ett avancerat dansnummer – ibland tätt tillsammans, ibland med egna steg och piruetter – med musiken som sammanhållande faktor. Trost olika uppdrag och villkor måste de samarbeta, men det gäller att skolan inte ”äter upp” folkbiblioteket genom att betrakta den som ytterligare en fri resurs för skolan. Även i Jämtland förekom det att skolor hade velat lösa frågan om skolbiblioteket genom att helt enkelt skriva in folkbiblioteket i sin plan.

Det går att samarbeta kring en pedagogisk planering även om bibliotekarien bara kommer till skolan en gång i månaden! Det kräver lite mer planering men kan ge bra resultat. Det är därför nödvändigt att hitta former för hur de olika kompetenserna kan mötas, att skapa struktur och systematik i arbetet, framför allt om avstånden är långa och bemanningen begränsad.

Inspirerande och positivt, en bra start inför det fortsatta arbetet. Nästa möte blir i Umeå och därefter Växjö.

1 kommentar

Filed under Allmänna texter