Infrastruktur för det digitala skolbiblioteket

Biblioteksvärlden har en stark infrastruktur som i grunden baseras på traditionella böcker och hanteringen av dessa. Med infrastruktur menas här i bred bemärkelse de tankar, attityder, traditioner, utbildningar, institutioner, lagstiftning, bokmagasin, fysiska leveranssystem etc. som utgör ett biblioteksväsen.

Självklart har denna infrastruktur inte varit helt immun mot digitala aspekter av bibliotek. Det pågår ett förändringsarbete. Inte minst verkar många bibliotekarier vara mycket positiva till e-böcker. Men det går inte att komma ifrån att arbetet i huvudsak är analogt inriktat, och att det saknas strategi för de genomgripande digitala frågorna.

Ett litet men slående exempel är: DIK:s seminarium i Almedalen i sommaren 2011: Det digitala biblioteket – utopi eller verklighet? Jag gillar frågetecknet 😉 Sommaren 2011 verkar det fortfarande inte säkert att vi är på väg mot det digitala biblioteket, eller?

Utmaningen nu är istället att den traditionella analoga infrastrukturen måste börja kompletteras och delvis ersättas av en digital sådan.

När man sätter sig in i skolbiblioteksfrågorna blir detta extra tydligt. De allra flesta verka vara överens om att ett skolbibliotek är en resurs för elevernas lärande.

Skolverket definierar ett skolbibliotek som ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal”. Det finns en snarlik formulering i regeringens proposition till skollagen.

Dessa formuleringar ger mycket starkt stöd för att bygga de digitala skolbiblioteken som kompletterar de fysiska.

De flesta kommuner och friskolor är för små för att själva ta ordentliga initiativ och måste därför ha stöd på en rad sätt.  Det faller därför uppgifter på offentliga institutioner som Skolverket, KB och SKL,  att agera och ta fram gemensamma infrastrukturella funktioner.

En viktig del i detta är att göra kommuner till bättre upphandlare av tjänster, så att företag och andra leverantörer får kompetenta upphandlingsunderlag så att de kan leverera kvalitativt bra tjänster.

Så vad bör göras konkret? Några punkter just nu är:

  • Strategi för implementering av hur ett modernt skolbibliotek fungerar.
  • Kompetensutveckling av skolbibliotekarier.
  • SSI-funktionalitet (Single Sign-in), dvs en gemensam standard för inloggning i en skolplattform och för alla andra system elever och lärare har tillgång till.
  • Utveckling av metadatastrukturer för lärande och undervisning.
  • Utveckling / specificering av samsöksfunktioner.
  • Metadatamärkning av styrdokumenten och garanterad tillgängliggörande av dessa.
  • Funktionalitet för hantering av lärresurser, böcker och andra medier, t.ex en portfolio.

Det här var många saker på en gång. Det finns anledning att återkomma till flera av dem var för sig i kommande inlägg!


Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s