Rapporten – tankar och synpunkter?

Här kommer nu rapporten från arbetet. Den har idag presenterats och delats ut på Bok och Bibliotek i SKL:s monter, men tog tydligen slut.

Hämta den gärna och återkom med funderingar och synpunkter.

Rapport SKL Ett modernt skolbibliotek- 2012

10 kommentarer

Filed under Allmänna texter

10 responses to “Rapporten – tankar och synpunkter?

  1. Hej.

    Stort tack för en mångfacetterad bild på vad skolbibliotek innebär.

    Det är glädjande att kunna konstatera att rubriken på bloggen väl stämmer överens med rapporten, d v s skolbiblioteket i en digital och fysisk dimension som interagerar i ett dynamiskt lärande tillsammans med pedagoger och elever.

    …. men framtidens skolbibliotek? – det borde vara skolbiblioteksverksamhet 2012!

    Kommer nu SKL att ta till sig materialet och perspektivet kring det obegränsade rummet? Hur kommer det fortsatta arbetet att ske? Hur når det fram till den enskilda skolan och dess rektor?

    Utredarna konstaterar att tillgången på bibliotekarier på flera skolor är begränsad. En brist som i sin tur leder till avsaknad av kompetens. ”Oftast finns det ett samband mellan lite tid för biblioteket och en begränsad kompetens hos den som ansvarar för biblioteksverksamheten. Det innebär att med begränsade resurser blir svårigheten dubbelt så stor – begränsad tid och begränsad kompetens”. (Krister Widell & Mats Östling. SKL Slutrapport 20120614, s 5).

    En verklighet alltför vanlig.

    Kompetensen är kärnfrågan för hur verksamheten skall kunna bli en pedagogisk resurs i skolan. Skolbibliotekarien är inte bara en bokadministratör utan IKT-pedagog (där informationskompetens är högprioriterat), IT- utvecklare (som spanar framåt och visar på nya digitala verktyg i lärandet) och ledare för en lärande organisation kring digital kompetens där språkfärdigheten bildar grund för vidare utveckling av transliteracy. Vi, skolbibliotekarier tillsammans med våra pedagogkolleger, leder ett arbete där informationsfärdighet omfattar arbete med digitala verktyg som används i ett kreativt och aktivt lärande både som processstöd, kommunikation och produktion. Det är i synnerhet under processen vårt stöd är betydelsefullt genom den lärande dialogen som leder fram till nya tankar både kring lärandet i sig och själva slutprodukten.

    Vem ser till att skolbibliotekarierna får dessa kompetenser? När blir vår yrkesgrupp uppprofessionaliserad – och av vem…. Kommer Skolverket att se till att det hamnar på deras bord …. eller …. skall vi fortsätta att låta vem som helst vara skolbibliotekarie…..

    • Tack Monica för din kommentar – självklart borde detta redan vara på plats, men som du säger – så ser det inte ut överallt. Att kompetensen är en nyckelfråga är klart, och att just skolbibliotekarier behövs är lika klart – men så ser det ju inte heller ut överallt. Det innebär att behovet av olika typer av utbildnings/fortbildningsinsatser är stort, även skolor med begränsad tid avsatt för biblioteksverksamhet och med avsaknad av bibliotekarieutbildning behöver stöd och fortbildning.

      Det vore intressant med en diskussion kring vilka olika typer av utbildning och fortbildning som behövs, med funderingar kring både tid och innehåll.

      mvh
      Mats

  2. Jag vet inte riktigt var jag ska kommentera rapporten, så jag skriver i stort sett samma kommentar här (något omformulerad) som jag redan har skrivit på en annan plats i denna blogg…
    Först och främst – Monica har alldeles rätt i sin kommentar ovan – i synnerhet när det gäller att det som beskrivs i rapporten i stora delar borde vara målet för 2012 men jag vet hur verkligheten ser ut, i alla fall i min kommun och särskilt på grundskolorna. Vi på de kommunala gymnasieskolorna har det något bättre ställt, men…
    Jag håller även med Monica när det gäller frågan om behovet av särskild kompetens i skolbiblioteket och jag saknar den “undervisande” skolbibliotekarien i texten. I rapporten skrivs mycket om att skolbiblioteket/skolbibliotekarien ska ordna, strukturera och tillhandahålla material och att just detta är vår särskilda kompetens, jag tycker att det är ett något begränsat synsätt. Det står ingenting om de lärprocesser som sätts igång när bibliotekarier och lärare/pedagoger verkligen samverkar i undervisningen och möter eleverna tillsammans på lektioner i klassrum/miniaulor/datasalar/bibliotek, i helklass, halvklass eller mindre grupper. Det är när bibliotekarie- och lärarkompetenserna möts i UNDERVISNINGSSITUATIONER som elevernas informationskompetens utvecklas på bästa sätt – oavsett informationsteknik/teknologi. Det handlar inte ”bara” om lässtimulans, det handlar om vetenskaplighet, källmedvetenhet och allt annat som innefattas i begreppet att vara ”informationskompetent”, naturligtvis inklusive förmågan att ta till sig olika typer av texter inom det vidgade text-begreppet.

    • Hej Christina, klokt skrivet – ibland blir det självklara så självklart att man inte längre ser det. Att den “undervisande” skolbibliotekarien inte är tydligare beskriven är en sådan blind fläck – det är en kärnfråga hur bibliotekarier och pedagoger skapar och driver lärprocesser. Den beskrivning som finns i texten är mycket knapphändig, borde definitivt ha varit tydligare.

      När vi funderar över varför det inte är så, och tittar tillbaka på anteckningar från möten och samtal konstaterar både jag och Krister att denna blinda fläck även drabbat andra – perspektivet ”den undervisande skolbibliotekarien” saknas – kanske är det självklara är så självklart att det inte ens nämns?

      Oavsett orsaker så håller vi med om kritiken

      mvh
      Mats

      • Tyvärr – det är inte alls självklart att en skolbibliotekarie hinner undervisa … är man ensam på en större skola med ett skolbibliotek som ska vara öppet en stor del av skoldagen, har man inte mycket tid att undervisa, i synnerhet inte i nära samverkan med lärare. Dessutom börjar allt fler skolbibliotekarier att hålla på med utlåning av läroböcker och andra rent administrativa arbetsuppgifter… Då blir det inte mycket utrymme för planering och genomförande av undervisningsmoment…

        Sannarpsgymnasiet har, fram till i juni i år, haft två heltidsanställda bibliotekarier just för att skapa utrymme för endera bibliotekarie att vara ute i klassrum, datasalar och för att kunna planera undervisning tillsammans med lärare. Samtidigt var biblioteket öppet (=bemannat) en stor del av skoldagen så att elever (och lärare) kunde komma för handledning och allt annat som ett välutrustat skolbibliotek kan erbjuda…

        Ovan beskrivna situation är inte självklar…
        Hälsar
        Christina i Halmstad

  3. Ida Norberg

    Hej,
    jag satt och tänkte samma sak rapporten igenom – var finns undervisningen nämnd? informationssökning – sökmetodik? Ett kort avsnitt handlar om det, i övrigt väldigt mycket om enbart materialet, att ordna osv – precis som Christina skriver här ovan. Jag satt också och funderade över hur många personer som ska göra allt detta? Visst, vi är alla ambitiösa och kompetenta och tar gärna på oss mycket arbetsuppgifter, speciellt om det kan bidra till att synliggöra biblioteket i skolan – men det är inte helt rimligt att en skolbibliotekarie ska klara av att arbeta med allt detta, samtidigt som den grundläggande verksamheten ska fortlöpa – med utlån/återlämning, kravrutiner, referensarbete osv. På många skolbibliotek sitter en enda person.

    i övrigt tycker jag det är jättebra med denna rapport som lyfter fram skolbibliotekets pedagogiska roll. Jag hoppas att skolledare och kommuner tar till sig den och tillsammans med skolbibliotekspersonal går vidare utifrån ett sådant perspektiv. /Ida Norberg, Sundsvalls gymnasium, Hedbergska biblioteket

  4. Johanna Pettersson

    Hej!
    – Känns inte så intressant med samsökningsfunktioner av typen Skolarena. Jag vill att källornas ursprung och publiceringsform ska vara så tydlig som möjligt, och att sökandet ska vara så likt ett informationssökande utanför skolans värld som möjligt.
    – Jag är inte intresserad av att administrera läromedelsdepåer, inte heller digitala. Det kanske är ett nödvändigt ont att pedagoger behöver arbeta med adapterat material nära anpassat till kursplaner, men tycker att lärare kan ta hand om det.
    – Jag kanske är orättvis men tycker att rapporten handlar mycket om materialförsörjning (kiosk) och mindre om undervisning (verkstad) som Monica och Christina resonerat om ovan. Ser ingen mening med att ”plocka fram saker”, utan vill jobba i så autentiska informationsmiljöer som möjligt med eleverna.
    – Det här med e-böcker: ElibU har 1500 titlar i nuläget…
    – Men visst är lärplattformar och kommunikations- och samarbetsplatser som Facebook eller Meetingwords bra att använda för skolbibliotekarier likaväl som pedagoger.

    • Hej Johanna

      Samsök behöver inte innebära att källorna inte syns, det handlar snarare om att precis som med en vanlig internetsökning få träffar i alla de olika källor och system som finns. Idag behöver du i många fall slå i olika databaser och register för att få fatt i olika typer av resurser – böcker för sig, film på annan plats, temalådor på en tredje osv.

      Att låta bibliotekarier administrera läromedelsdepåer (vilket faktiskt är fallet på en del håll) är i grunden slöseri med resurser, ibland dock en nödvändighet om verksamheten är liten. Att samarbeta kring läromedel och att använda mediecentraler i ökad utsträckning är förmodligen en framkomlig väg. Att medverka till att välja ut resurser, anpassat till olika elever, är för mig inte att plocka fram, det är att agera i en pedagogisk situation.

      Att vi har lagt ett visst fokus på innehåll och material ligger i uppdraget – att ge stöd och hjälp till kommuner, skolor och rektorer att på allvar ta in biblioteket i den pedagogiska verksamheten. Att uppfylla skollagens krav måste vara något mer än några tusen titlar, ett antal hyllmeter och kvadratmeter och öppettider.

      mvh
      Mats

  5. Hej!
    Jag är nyanställd på SKL som programansvarig för skolan i eSamhället och skolbibliotek kommer att ligga på mitt bord. Särskilt när det gäller utveckling av nya digitala tjänster för skolbibliotek. Har följt delar av diskussionerna här på bloggen, och kommer att följa den vidare. SKL kommer att fortsätta att föra diskussionen om skolbiblioteket särkilt med utgångspunkt i det Mats skriver ovan ”Att uppfylla skollagens krav måste vara något mer än några tusen titlar, ett antal hyllmeter och kvadratmeter och öppettider.”

    Rapporten kommer att publiceras på vår hemsida också inom kort. Och har du några frågor, synpunkter eller tankar du vill dela med mig är du välkommen att ta kontakt!

    /Johan Wahlström
    johan.wahlstrom(a)skl.se

  6. Susanne Lundberg

    Det jag kände när jag läste rapporten var precis samma som nämnts innan, var är undervisningen i informationssökning och källkritik? Och med utökade administrativa uppgifter, hur ska man hinna med mer än att sitta på sitt kontor och vara en utlåningscentral?
    Att betona skolbibliotekets roll och hur viktigt det är med ett bemannat skolbibliotek och vad en bibliotekarie har för kompetens är bra. Men att samordna alla böcker/resurser ser jag inte som uppgift för bibliotekarien.
    Med dagens teknik kan man skapa ett enkelt sätt för lärare och elever att själva publicera sina arbeten, kanske i en lärplattform så det endast blir tillgängligt för skolan, eller på en hemsida av något slag. Där kan bibliotekarien veta hur man gör och visa, men inte utföra uppgiften.
    I dagsläget tror jag många skolbibliotekarier vill ut mer i klasserna och läsningen om att mer administration föreslås i tjänsten känns inte roligt. En skolbibliotekarie vill ut till eleverna, inte sitta instängd på sitt kontor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s