Monthly Archives: januari 2014

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap – en recension

Skolbibliotek är en fråga som har diskuterats med olika intensitet ända sedan folkskolan infördes 1842. I ett historiskt perspektiv är diskussionen om skolbibliotek ovanligt intensiv just nu, och behovet av dem är stort. Detta beror bland annat på den nya digitala mediesituationen, behovet av informationskompetens och skolans undersökande och projektbaserade arbetsätt. Andra faktorer är skollagen som säger att alla elever ska ha tillgång till ett bibliotek och det fokus som nu ligger på svenska elevers bristande läsförmåga. Allt detta gör att behovet av moderna skolbibliotek ökar.

Samtidigt konstaterar KB i en undersökning 2012 att hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Endast en tredjedel har tillgång till ett skolbibliotek som med en (manuellt eller digitalt) sökbar samling medier, ligger i skolans lokaler, är bemannat minst 20 timmar per vecka och har minst 1000 fysiska medier. Det är sammanhang och frågeställningar som dessa som läsaren blir presenterade för i forskningsantologin Skolbibliotekets roller i förändrade landskap, sammanställd och skriven av forskare knutna till Bibliotekshögskolan i Borås. I spetsen står Louise Limberg, svensk skolbibliotekforsknings nestor.

Boken riktar sig till bibliotekariestudenter, lärarstudenter, lärare, bibliotekarier, politiker och forskare inom området. Antologins fem kapitel är en utmärkt introduktion till eller uppdatering av skolbibliotekens situation och den forskning som sker om dem. I de tre första kapitlen diskuteras skolbibliotekens situation, deras historia och vad ett skolbibliotek är. Författarna pekar bland annat på att de argument för skolbibliotek som varit konstanta över tid är skolbibliotekens pedagogiska roll i förhållande till läsning och litteratur, språkutveckling ,självständigt lärande och kritiskt tänkande.

Läsning och informationskompetens
De två intressantaste kapitlen handlar om forskning om läsning och skolbibliotek och om forskning om informationskompetens. I kapitlet om läsningbehandlas tre problemområden: Hur förändras läsning, läsvanor och litteracitet i förhållande till ny teknik och medieformer? Hur ser läsningens förutsättningar ut i olika sociala grupper? Hur är spännings-förhållandet mellan frihet och krav vid olika läsfrämjande verksamheter? Kapitlet avslutas med en titt på hur ungas läsning påverkas av nya digitala mediaformer. Detta kapitel kan rekommenderas till alla som funderar kring läsning i vår nutid.

Det sista kapitlet, som handlar om forskning om informationskompetens är alltför mångfacetterat för att entydigt sammanfattas, bland annat. därför att språket gärna blir “postmodernt” oprecist. Men det ger en bra grundförståelse av varför informationskompetens har en ökad relevans i moderna skolsammanhang.

De digitala förutsättningarna
Ett undertema i antologin är att digitaliseringen kraftigt påverkar samhället, skolan och skolbiblioteken. Tyvärr benar författarna inte upp detta viktiga område. Här saknar vi både analys och forskningsapproacher. Av tradition är böcker huvudmediet i bibliotek medan övriga medier långt ifrån hanteras på samma självklara sätt. Hur gör man med film, video och ljud, spel, digitala lärresurser och läromedel? Bibliotekens klassificeringssystem är inte avpassade att hantera detta och speciellt inte när krav uppstår att medierna digitalt ska kunna integreras med sociala medier, skolwebbar och lärplattformar. Vår erfarenhet är att bibliotekarier runt om i landet känner sig mycket vilsna inom detta område.

Centrala frågor blir: Hur ska elever få tillgång till bästa möjliga medier, information och innehåll som är relevanta för deras lärande? Har skolbiblioteken en roll här eller är det andra aktörer som Google eller läromedelsförlag, i samarbete med kommunens it-avdelning som kommer att erbjuda lösningar på detta? Det är synd att antologin inte mer berör dessa frågor som har en spännvidd från kunskapsteori över datalogi till praktisk tillämpning som till exempel hur utformas ett söksystem som åttaårig elev känner sig hemma i.

Sammanfattning: Antologin rekommenderas till alla intresserade av skolbibliotek! Men de digitala forskningsaspekterna, varken de som handlar om att försöka förstå hur skolbiblioteken påverkas av den digitala utvecklingen, eller bibliotekens möjligheter att själva agera i detta landskap, beaktas eller analyseras tillräckligt.

Ett perspektiv som förs fram i boken är frågan om eleven och elevens krav på ett bibliotek. Detta är en central fråga, men den lämnas obesvarad både av författarna och i stort sett alla andra som diskuterar vad ett skolbibliotek borde vara.

MATS ÖSTLING och KRISTER WIDELL

FAKTA
Titel; Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi
ISBN; 9789170187582
Författare;red: Louise Limberg och Anna Hampson Lundh
Utgivare; BTJ Förlag, http://www.btj.se
Boken kan även laddas ned i manusformat från KB, Kungliga bilbliotket, bit.ly/skolbib

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter