Monthly Archives: februari 2014

Digitalisering handlar inte om teknik

Vid varje större teknikskifte kan det uppstå en inledande fas med stort fokus på tekniken och infrastrukturen, ofta som en följd av att det inledningsvis finns barnsjukdomar, tekniska brister och begränsningar som försvårar användningen. När Sverige elektrifierades pratades det mycket om faror och svårigheter och det uppstod ofta problem med nät, ledningar och apparater. Idag är det så självklart att det bara finns – det intressanta är i stället på vilket sätt användningen kan bidra till verksamheten och arbetsmiljön, inte elektriciteten i sig. Att det finns elektriskt ljus i ett skolbibliotek är självklart, det som kan kräva funderingar är vilken sort, var det ska finnas, hur det styrs, hur vi kan effektivisera förbrukningen och hur det på bästa sätt ger elever och pedagoger en bra och pedagogiskt utvecklande miljö.

När det gäller IT i skolan har utvecklingen inte kommit riktigt lika långt – tekniskt strul och bristande tillgång är fortfarande betydande hinder, men huvudfrågan är ändå inte tekniken i sig utan hur den ska användas. Det gör att det är relevant att bredda diskussionen och flytta fokus från IT till digitalisering. Digitalisering handlar om användning, arbetsprocesser och arbetsformer, byggt på bruk av teknik men inte med tekniken i fokus. Digitalisering är en utvecklingsfråga och inte ett tekniskt införande. Frågan är alltså inte hur IT kan användas i skolbiblioteket utan hur digitaliseringen kan bidra till en bättre skolverksamhet och bättre elevresultat. Hur, när och var och med vilka resurser är viktiga frågeställningar.

För elever är detta ofta självklart – deras användning av teknik, ofta mobil, handlar om vilket mervärde den ger och hur den integreras i det dagliga arbetet och fritiden, fascinationen inför processorkraft, operativsystem och tekniska finesser är vanliga bland vuxna. För att användningen ska bli så självklar krävs det en enkel och fungerande teknik som bygger på standarder och samverkande system och att det är användarna som väljer.

Det är detta vi har försökt beskriva i text och presentationer kring hur ett modernt bibliotek skulle kunna se ut. Det moderna biblioteket som en naturlig del för alla lever förutsätter väl fungerande teknik, bra standarder som underlättar utbyte och samverkan och bra metoder för att märka och beskriva resurser. Det handlar inte om datorer i biblioteket utan om hur digital teknik av många olika slag på ett självklart sätt underlättar arbetet och lärandet – när den gör det blir den osynlig.

Att inte prata om eller bry sig om de olika tekniska aspekterna av användning och utrustning leder oftast till problem – om inte pedagoger och bibliotekarier tar ansvar för tekniken kommer någon annan att göra det. Resultatet kan bli en miljö som inte bygger på pedagogiska tankar eller möjliggör ett pedagogiskt arbete, och sådana miljöer finns det alltför många exempel på. 

Det obegränsade rummet begränsas endast att brister i tekniken eller av brist på teknik – och det uppstår om verksamheten överlåter till andra att styra över teknik och infrastruktur.

Skolbiblioteket i punkter (utdrag ur rapporten):

  • Ett skolbibliotek som på allvar uppfyller både skolans och skollagens krav är en integrerad del av skolan.
  • Skolbiblioteket som rum finns i två dimensioner – det fysiska och det digitala, både lika viktiga.
  • Skolbibliotekets uppdrag som inspiration till läsning omfattar alla tänkbara typer av innehåll – text, ljud och film – tillgängligt på alla tänkbara sätt – tryckta böcker, e-böcker, ljudfiler, strömmande media, talsyntes, punktskriftsläsare etc.
  • Skolbibliotekets uppdrag för elevers språkutveckling omfattar en mängd olika arbetsmetoder, många av dessa behöver utvecklas för att förnya den traditionella biblioteksverksamheten, men de kan samtidigt enkelt överföras till det digitala skolbiblioteket och då dessutom kompletteras med nya kommunikationsmöjligheter. Detta kräver ett utbyggt erfarenhetsutbyte och möjlighet till kompetensutveckling.
  • Skolbibliotekets uppdrag som stöd till skolarbetet i olika ämnen förutsätter tillgång till många olika lärresurser tillgängliga på olika sätt – en samlad sökfunktion gör det möjligt att hitta resurser oberoende av plats och format.
  • Skolbiblioteket har en allt viktigare uppgift när det gäller informationskompetens – att kunna navigera i dagens informationstäta samhälle kräver goda verktyg och strategier.
  • Skolbibliotekets uppdrag att vara en del av skolans verksamhet förutsätter ett nära samarbete med pedagoger och skolledning i det dagliga arbetet. Det förutsätter också att det fysiska rummet inte begränsar biblioteket till en viss plats och vissa tider – tillgänglighet kräver närvaro och öppenhet.
  • Skolbiblioteket kommer att se olika ut i olika delar av landet, men med hjälp av det digitala rummet kan alla elever erbjudas ett bra stöd och en rik resurs. Inte minst de regionala samarbetsorgan som finns har en viktig roll i att etablera de gemensamma strukturer som kommer att krävas. Att bygga det moderna skolbiblioteket är inte ett isolerat projekt, det kommer att kräva ett gemensamt utvecklingsarbete.
  • Det moderna skolbiblioteket måste bli en naturlig del i elevers digitala vardag, med det digitala rummet kan även analoga resurser bli mer tillgängliga och använda.

2 kommentarer

Filed under Allmänna texter

Det obefintliga rummet – dags att ändra fokus?

Diskussionen kring skolbibliotek utifrån den nya skollagen har pågått en tid, men kanske inte gett det resultat som de flesta önskar. Fortfarande har många elever inte tillgång till ett bra bibliotek, varken traditionellt eller digitalt. Fortfarande är bristen på resurser för lärandet ett stort hinder. Vi kommer sällan fram till en diskussion om skolbiblioteket utifrån skolutveckling, utan fastnar ofta i bristerna som finns i verksamheten, t.ex. ledningens engagemang eller ekonomiska resurser. Undantag finns alltid, fantastiska verksamheter med kompetent personal och engagerad skolledning.
Kanske är ett av problemen att diskussionen nästan alltid handlar om att göra det som finns bättre – mer tid, mer personal, mer innehåll – men inte om det som inte finns. Att alltför många elever saknar de resurser som bibliotek och bibliotekarie kan utgöra är ett stort svek mot dessa elever och ett stort bekymmer ur ett likvärdighetsperspektiv.
Kanske är det just den frågan som måste hamna i fokus – hur kan skolor, pedagoger och elever som helt saknar biblioteksresurser få det bättre? Vad är det som behövs för att ta några steg framåt? Att alltid sikta på den vision som ofta beskrivs i form av ett rikt utbud i en tilltalande miljö med gott om kompetent personal är att göra de som inget har en björntjänst.
Arbetet under 2014 skulle därför kunna fokusera på hur lägstanivån kan höjas, hur alla kan få något. Detta utesluter inte att arbetet med att förbättra och förstärka den befintliga verksamheten fortgår, det finns mycket mer att göra, men det är nog dags att prata mest om det som inte finns och vilka stegen och måtten är för att komma lite längre.

Krister o Mats

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter