Monthly Archives: maj 2014

MIK som ett centralt verktyg i ett vidgat Public Service

Ett av de många seminarierna på konferensen Framtidens lärande i april handlade om MIK, Medie- och informationskunnighet. MIK är ett förhållandevis nytt begrepp och företeelse som snabbt hittat plats hos flera organisationer och myndigheter. Seminariet hette Kraftsamling – för demokratin – om vikten av medie- och informationskunnighet.

Vad är MIK?

UNESCO lanserade begreppet Media- and Information Literacy (på svenska har det blivit Medie och informationskunnighet) för några år sedan. I en alltmer digitaliserad och medialiserad värld såg man nödvändigheten att ge framför allt lärare en begreppsapparat och verktyg för att kunna hantera många av de nya förhållanden och frågeställningar som uppstår. Dagens medieutveckling ställer nya krav på att kritiskt kunna granska och hantera information och ta till sig kunskap. Det finns i dagens samhälle nya möjligheter att utöva demokratiska fri- och rättigheter. Samtidigt är risken stor att klyftorna ökar när det gäller förmågan att hantera information. Skolan har traditionellt lärt ut basfärdigheter som att läsa, skriva och räkna. Kanske är det dags att lägga till MIK?

MIK har blivit ett område som flera svensk aktörer tagit sig an och driver utifrån sina uppdrag och förutsättningar. Några av dessa medverkade på seminariet: Statens Medieråd, UR; Svensk biblioteksförening och SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Seminariet

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap i Lund, inledde seminariet med en miniföreläsning om MIK-begreppet och han presenterade den helt nya forskningsantologin om MIK (se nedan) där han är en av redaktörerna. Antologin redogör för forskningläget rörande MIK. Några av rubrikerna är MIK och medborgarskap, biblioteken och MIK, Från informationskompetens till MIK.

Ewa Thorslund, direktör på Statens medieråd beskrev bl.a. varför Medierådet valt att använda sig av MIK-begreppet. Medierådet har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation.

Av den anledningen har Medierådet tagit fram sajten MIK-rummet i samarbete med UR. (http://mik.statensmedierad.se) Det är en utmärkt och konkret resurs för lärare, elever och föräldrar som vill fördjupa sig i några olika områden som mediers roll i samhället, finna analysera och kritiskt värdera information och kommunicera och skapa.

UR har Riksdagens uppdrag att inom Public Service göra utbildningsprogram från förskola till och med högskola. Erik Fichtelius, UR:s vd, gjorde en halsbrytande inledning om läget i Ukraina som landade i varför MIK är viktigt. Han lanserade en tanke om att UR ska/borde göra en programserie om den ansvariga respektive oansvariga utgivaren. Detta är en viktig folkbildningsinsats nu när allt fler blir publicister i en digitaliserad värld.

Inga Lundén ordförande i Svensk biblioteksförening som är en intresseförening för Sveriges bibliotek. “Svensk biblioteksförening förenar, engagerar, bevakar, utvecklar och synliggör” viktiga biblioteksfrågor. Hon framhöll bibliotekens betydelse för MIK-frågorna och menade att det finns 4000 MIK-centraler i Sverige i och med att alla biblioteksfilialer står beredda att jobba med MIK. Många bibliotekarier i synnerhet verkar ha anammat MIK och ser detta område som något som både legitimerar deras traditionella arbete med information och källkritik och som hjälper till att utveckla det i både för skolan och för samhället i stort.

Hans Renman från SKL berättade att de nya initiativ SKL tar för digitaliseringen av skolan. SKL arbetar också med demokrati och delaktighet i den verksamhet de kallar e-samhället och där kommer MIK in som ett hjälpmedel.

Varför engagerar sig dessa organisationer i och för MIK?

Genom den snabba digitaliseringen av många företeelser i samhället förändras vårt sätt att ta till oss medier, hitta information, skapa och publicera och kommunicera med varandra. Parallellt med allt det positiva som detta innebär, uppstår många nya negativa konsekvenser där inte minst barn och unga behöver hjälp och utbildning. Det kan handla frågor som näthat, nätmobbning, grooming, vålds- och pornografiska företeelser etc. Men också det faktum att man måste vara “kunnig” både för att navigera i den stora nätvärlden och att förstå vad som händer och på vems villkor det sker. Att förstå hur digitaliteten fungerar har blivit en demokratisk förutsättning.

Det är här som ovanstående organisationer vill bidra med att väcka intresse, informera och utbilda för att göra den digitala verkligheten begriplig och hanterbar.

Några reflektioner och kommentarer

Allt detta är gott och väl och nödvändigt i ett modernt samhälle och MIK-begreppet ger en bra bas för detta arbete. Det kan dock noteras att ovanstående organisationers förhållande till lärandet kring teknik/it kan upplevas som en smula handfallen. Med en lätt generalisering så verkar teknik vara något som bara kommer och finns, likt en naturkraft. Men man kan undra om inte vissa MIK-färdigheter i dagens läge faktiskt borde inkludera en viss teknisk kompetens, både i form av kodning/programmering men också allmän it-kunskap om hur “datastacken” hänger ihop och fungerar. Att förstå lite av vad som vad som händer när man trycker på sin IPad. För digitaliseringsvågen pågår med full kraft och snart har vi Google Glass, Internet of things, olika applikationer av Big Data, Lifestreams och AI (artificiell intelligens) som sannolikt kraftigt kommer att påverka oss.

Frågan är om samhället och många av dess institutioner måste stå passiva och bara reagera på utvecklingen, istället för att att vara mer aktiv. Det kan vara dags att vidga Public Service-begreppet in på den digitala informationens område. Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet skrev om detta i en artikel i SvD den 22 april: ”Digital infrastruktur bygger inte sig själv och här kunde EU spela större roll. Frågan är emellertid större: för är det inte så att vi faktiskt börjar bli redo för ett public service-internet?”.

Här har vi en spännande utmaning för både politiker och organisationer att ta sig an!

Länkar och referenser 

UNESCO: http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/resources/publications-and-communication-materials/publications/full-list/media-and-information-literacy-curriculum-for-teachers/

Nordicom: http://www.nordicom.gu.se/sv/clearinghouse/om-medie-och-informationskunnighet-mik

Statens Medieråd: http://mik.statensmedierad.se/

Svensk biblioteksförening: http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2014/04/MIK-UTSKRIFT.pdf
Pelle Snickars: Digital infrastruktur bygger inte sig själv http://www.svd.se/kultur/digital-infrastruktur-bygger-inte-sig-sjalv_3483318.svd

———

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter