Skolbiblioteket, digitalisering och likvärdigheten

För två år sedan fick vi uppdraget av SKL att beskriva hur ett modernt skolbibliotek skulle kunna se ut och fungera på fem års sikt. Rapporten blev en del av den ökade uppmärksamhet som skolbiblioteken under en tid fick. Många skolor och kommuner har startat utvecklingsarbeten av sina skolbibliotek. De positiva exempel som beskrivs på Skolverkets webb bygger på samarbete över professionsgränser och på nya arbetssätt – och visar på att det är i samverkan som en skolbibliotekarie kan spela roll. Dessa inspirerande exempel svarar dock inte på frågan hur de som inte har ett skolbibliotek ska få tillgång till resurser och stöd i sitt skolarbete.

Vår slutsats har stärkts sedan vi skrev rapporten: Skolbiblioteket är inte en separat fråga, utan måste ses som en integrerad och naturlig del av skolans verksamhet. Att ge alla elever tillgång till medier och innehåll på ett sätt som svarar mot var och ens unika behov,  är en stor fråga där skolbiblioteket inte ensamt kan klara uppgiften. Det innebär inte att skolbibliotekets uppgifter och funktioner blir mindre viktiga, snarare tvärtom, men de kommer inte lösas inom det traditionella skolbibliotekets ram och av skolbibliotekarier som arbetar med viktiga uppdrag som språkutveckling, informationskompetens/MIK och medieutbud (böcker).

Vi vill peka på tre viktiga områden som skolbiblioteket är en del av,  men inte hela svaret eller lösningen på:

1. Skolans digitalisering

Skolan digitaliseras i allt snabbare takt utifrån sina lokala och regionala förutsättningar och behov och det är inte längre en fråga om när övergången till digitala läromedel kommer att ske utan hur .

När barn och ungdomar dagligen använder digitala verktyg, ofta mobila, och hanterar webbaserade resurser, blir det uppenbart att lärandet ändrar skepnad. Digitalt innehåll som alltid är uppdaterat, som kan bearbetas, delas och tillhandahållas på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt och som kan användas oberoende av plats och utrustning skapar nya förutsättningar. Anledningarna att inte påbörja övergången från tryckta resurser till webbaserade är bristande infrastruktur, insikt och förändringsrädsla – och detta är en ledningsfråga. Skolhuvudmän kan med ett engagerat ledarskap, tydlig planering och med medverkan från pedagoger och elever skapa en framgångsrik digital lärmiljö med rik tillgång till utrustning, verktyg och innehåll.

2. Likvärdigheten

Hur ska likvärdigheten för eleverna garanteras? Likvärdigheten handlar både om bibliotekets innehåll, tillgänglighet för alla elever och att det överhuvudtaget finns bra lärresurser i form av läromedel, filmer,  böcker och digitala verktyg/tjänster att tillgå. En aspekt av denna fråga är geografi. I Sverige finns det stora glesbygder. Att använda digital distribution av innehåll verkar tämligen självklart. Lika självklart är det att bibliotekarier kan överbrygga avstånden med hjälp av videokonferensprogram eller liknande funktioner.

Detta perspektiv var grundläggande för vårt uppdrag och det är ett viktigt skäl till att vi ser digitaliseringen som både utvecklande och nödvändig.

3. Tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning

Många elever kan inte på ett bra sätt ta del av innehåll och de medier som används i skolan p.g.a. olika former av funktionsnedsättning. Digital teknik har visat sig oerhört bra på att ge elever med särskilda behov ett starkt ökat stöd och stimulans. Genom att medier används tillsammans med relevanta verktyg (t.ex. talsynteser, dyslexiprogram), kan de användas av så många som möjligt. Så många elever som möjligt måste kunna få kvalitativt bra material utifrån sina förutsättningar. Detta är ett arbete som sker i samarbete med specialpedagoger och speciallärare.

Uppdraget att stimulera och inspirera till läsning är inte en fråga om att läsa tryckta böcker – det handlar om att på alla tänkbara sätt få tillgång till innehåll som utvecklar.

Hur?

För att få dessa områden att utvecklas krävs nytänkande, beslutsamhet och långsiktighet och det måste utgå från att det ses som en central del av skolans verksamhet. Biblioteket blir en del av denna process. Hur detta konkret och organisatoriskt kommer att gestalta sig blir resultatet av en nära samverkan mellan skolledning, lärare, bibliotekarier, speciallärare etc.

Vi vill peka på några angreppssätt som är centrala vid verksamhetsutveckling och där förutsättningen är att arbetet bedrivs konsekvent, uthålligt och långsiktigt över en period på minst 5 år.

Dessa angreppssätt är:

  • Tydliga och klara Mål. I grunden måste det finnas mål som en stor majoritet av skolans personal, föräldrar, politiker överens om. Är de tre områdena ovan viktiga, slå fast det och försök konkretisera dem i kvalitativa och kanske också kvantitativa mål. Elever, föräldrar, lärare och övrig skolpersonal har rätt att kräva ett klart förhållningssätt kring dessa frågor. Skolans ledning måste därför visa tydlighet i både strategier och handling, i ekonomi och beslut.

  • Kompetensuppbyggnad och samverkan. Fortfarande verkar skolpersonal i många fall anse att deras digitala kompetens är undermålig. Långsiktig förändring bygger på att alla inblandade känner sig kompetenta, vågar och vill använda digitala arbetsätt. Utvecklingen måste också ske i med samverkan med pedagoger, elever och vårdnadshavare, som både kan identifiera problem och svårigheter och komma med förslag på nya lösningar. Samverkan med externa aktörer är en nödvändighet för att nå ett bra resultat, liksom att uppmuntra till nya lösningar och att våga pröva nya vägar.

  • Plan för genomförande. En framgångsrik implementering av mål och strategier för en digitalisering av skolan kräver planering. En införandeplan, framtagen i en process med inblandade aktörer, ska omfatta innehåll, infrastruktur, tillhandahållande och underhåll av resurser, strategier för lärande, kompetensutveckling och teknisk support. Den måste också vara flexibel för att möjliggöra förändringar beroende på uppdykande problem eller för att fånga nya möjligheter.

  • Ledning och engagemang. Ett starkt och kollaborativt ledarskap är en av de avgörande faktorerna. Även om enskilda personer är viktiga som motorer, är det när ledningen på alla nivåer tillsammans driver arbetet framåt som vision, uthållighet och ett långsiktigt engagemang kan skapas.

Utmaningarna som skolan står inför är stora och komplicerade. Men de är inte så stora så att de inte kan antas och överkommas. Det digitala tekniken har visat sig vara oerhört bra på att hantera information av alla de slag, på en rad fantastiska sätt. Elever har från och med nu rätt till de bästa digitala verktygen och det bästa digitala innehållet utifrån sina individuella behov. De har också rätt till en undervisning som gradvis hjälper dem att utveckla en kritisk blick och en digital medie- och informationskunnighet som gör att de som goda medborgare kan navigera i det framtida informationssamhället.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s