Author Archives: Krister

Skolbiblioteket, digitalisering och likvärdigheten

För två år sedan fick vi uppdraget av SKL att beskriva hur ett modernt skolbibliotek skulle kunna se ut och fungera på fem års sikt. Rapporten blev en del av den ökade uppmärksamhet som skolbiblioteken under en tid fick. Många skolor och kommuner har startat utvecklingsarbeten av sina skolbibliotek. De positiva exempel som beskrivs på Skolverkets webb bygger på samarbete över professionsgränser och på nya arbetssätt – och visar på att det är i samverkan som en skolbibliotekarie kan spela roll. Dessa inspirerande exempel svarar dock inte på frågan hur de som inte har ett skolbibliotek ska få tillgång till resurser och stöd i sitt skolarbete.

Vår slutsats har stärkts sedan vi skrev rapporten: Skolbiblioteket är inte en separat fråga, utan måste ses som en integrerad och naturlig del av skolans verksamhet. Att ge alla elever tillgång till medier och innehåll på ett sätt som svarar mot var och ens unika behov,  är en stor fråga där skolbiblioteket inte ensamt kan klara uppgiften. Det innebär inte att skolbibliotekets uppgifter och funktioner blir mindre viktiga, snarare tvärtom, men de kommer inte lösas inom det traditionella skolbibliotekets ram och av skolbibliotekarier som arbetar med viktiga uppdrag som språkutveckling, informationskompetens/MIK och medieutbud (böcker).

Vi vill peka på tre viktiga områden som skolbiblioteket är en del av,  men inte hela svaret eller lösningen på:

1. Skolans digitalisering

Skolan digitaliseras i allt snabbare takt utifrån sina lokala och regionala förutsättningar och behov och det är inte längre en fråga om när övergången till digitala läromedel kommer att ske utan hur .

När barn och ungdomar dagligen använder digitala verktyg, ofta mobila, och hanterar webbaserade resurser, blir det uppenbart att lärandet ändrar skepnad. Digitalt innehåll som alltid är uppdaterat, som kan bearbetas, delas och tillhandahållas på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt och som kan användas oberoende av plats och utrustning skapar nya förutsättningar. Anledningarna att inte påbörja övergången från tryckta resurser till webbaserade är bristande infrastruktur, insikt och förändringsrädsla – och detta är en ledningsfråga. Skolhuvudmän kan med ett engagerat ledarskap, tydlig planering och med medverkan från pedagoger och elever skapa en framgångsrik digital lärmiljö med rik tillgång till utrustning, verktyg och innehåll.

2. Likvärdigheten

Hur ska likvärdigheten för eleverna garanteras? Likvärdigheten handlar både om bibliotekets innehåll, tillgänglighet för alla elever och att det överhuvudtaget finns bra lärresurser i form av läromedel, filmer,  böcker och digitala verktyg/tjänster att tillgå. En aspekt av denna fråga är geografi. I Sverige finns det stora glesbygder. Att använda digital distribution av innehåll verkar tämligen självklart. Lika självklart är det att bibliotekarier kan överbrygga avstånden med hjälp av videokonferensprogram eller liknande funktioner.

Detta perspektiv var grundläggande för vårt uppdrag och det är ett viktigt skäl till att vi ser digitaliseringen som både utvecklande och nödvändig.

3. Tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning

Många elever kan inte på ett bra sätt ta del av innehåll och de medier som används i skolan p.g.a. olika former av funktionsnedsättning. Digital teknik har visat sig oerhört bra på att ge elever med särskilda behov ett starkt ökat stöd och stimulans. Genom att medier används tillsammans med relevanta verktyg (t.ex. talsynteser, dyslexiprogram), kan de användas av så många som möjligt. Så många elever som möjligt måste kunna få kvalitativt bra material utifrån sina förutsättningar. Detta är ett arbete som sker i samarbete med specialpedagoger och speciallärare.

Uppdraget att stimulera och inspirera till läsning är inte en fråga om att läsa tryckta böcker – det handlar om att på alla tänkbara sätt få tillgång till innehåll som utvecklar.

Hur?

För att få dessa områden att utvecklas krävs nytänkande, beslutsamhet och långsiktighet och det måste utgå från att det ses som en central del av skolans verksamhet. Biblioteket blir en del av denna process. Hur detta konkret och organisatoriskt kommer att gestalta sig blir resultatet av en nära samverkan mellan skolledning, lärare, bibliotekarier, speciallärare etc.

Vi vill peka på några angreppssätt som är centrala vid verksamhetsutveckling och där förutsättningen är att arbetet bedrivs konsekvent, uthålligt och långsiktigt över en period på minst 5 år.

Dessa angreppssätt är:

  • Tydliga och klara Mål. I grunden måste det finnas mål som en stor majoritet av skolans personal, föräldrar, politiker överens om. Är de tre områdena ovan viktiga, slå fast det och försök konkretisera dem i kvalitativa och kanske också kvantitativa mål. Elever, föräldrar, lärare och övrig skolpersonal har rätt att kräva ett klart förhållningssätt kring dessa frågor. Skolans ledning måste därför visa tydlighet i både strategier och handling, i ekonomi och beslut.

  • Kompetensuppbyggnad och samverkan. Fortfarande verkar skolpersonal i många fall anse att deras digitala kompetens är undermålig. Långsiktig förändring bygger på att alla inblandade känner sig kompetenta, vågar och vill använda digitala arbetsätt. Utvecklingen måste också ske i med samverkan med pedagoger, elever och vårdnadshavare, som både kan identifiera problem och svårigheter och komma med förslag på nya lösningar. Samverkan med externa aktörer är en nödvändighet för att nå ett bra resultat, liksom att uppmuntra till nya lösningar och att våga pröva nya vägar.

  • Plan för genomförande. En framgångsrik implementering av mål och strategier för en digitalisering av skolan kräver planering. En införandeplan, framtagen i en process med inblandade aktörer, ska omfatta innehåll, infrastruktur, tillhandahållande och underhåll av resurser, strategier för lärande, kompetensutveckling och teknisk support. Den måste också vara flexibel för att möjliggöra förändringar beroende på uppdykande problem eller för att fånga nya möjligheter.

  • Ledning och engagemang. Ett starkt och kollaborativt ledarskap är en av de avgörande faktorerna. Även om enskilda personer är viktiga som motorer, är det när ledningen på alla nivåer tillsammans driver arbetet framåt som vision, uthållighet och ett långsiktigt engagemang kan skapas.

Utmaningarna som skolan står inför är stora och komplicerade. Men de är inte så stora så att de inte kan antas och överkommas. Det digitala tekniken har visat sig vara oerhört bra på att hantera information av alla de slag, på en rad fantastiska sätt. Elever har från och med nu rätt till de bästa digitala verktygen och det bästa digitala innehållet utifrån sina individuella behov. De har också rätt till en undervisning som gradvis hjälper dem att utveckla en kritisk blick och en digital medie- och informationskunnighet som gör att de som goda medborgare kan navigera i det framtida informationssamhället.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

MIK som ett centralt verktyg i ett vidgat Public Service

Ett av de många seminarierna på konferensen Framtidens lärande i april handlade om MIK, Medie- och informationskunnighet. MIK är ett förhållandevis nytt begrepp och företeelse som snabbt hittat plats hos flera organisationer och myndigheter. Seminariet hette Kraftsamling – för demokratin – om vikten av medie- och informationskunnighet.

Vad är MIK?

UNESCO lanserade begreppet Media- and Information Literacy (på svenska har det blivit Medie och informationskunnighet) för några år sedan. I en alltmer digitaliserad och medialiserad värld såg man nödvändigheten att ge framför allt lärare en begreppsapparat och verktyg för att kunna hantera många av de nya förhållanden och frågeställningar som uppstår. Dagens medieutveckling ställer nya krav på att kritiskt kunna granska och hantera information och ta till sig kunskap. Det finns i dagens samhälle nya möjligheter att utöva demokratiska fri- och rättigheter. Samtidigt är risken stor att klyftorna ökar när det gäller förmågan att hantera information. Skolan har traditionellt lärt ut basfärdigheter som att läsa, skriva och räkna. Kanske är det dags att lägga till MIK?

MIK har blivit ett område som flera svensk aktörer tagit sig an och driver utifrån sina uppdrag och förutsättningar. Några av dessa medverkade på seminariet: Statens Medieråd, UR; Svensk biblioteksförening och SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Seminariet

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap i Lund, inledde seminariet med en miniföreläsning om MIK-begreppet och han presenterade den helt nya forskningsantologin om MIK (se nedan) där han är en av redaktörerna. Antologin redogör för forskningläget rörande MIK. Några av rubrikerna är MIK och medborgarskap, biblioteken och MIK, Från informationskompetens till MIK.

Ewa Thorslund, direktör på Statens medieråd beskrev bl.a. varför Medierådet valt att använda sig av MIK-begreppet. Medierådet har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation.

Av den anledningen har Medierådet tagit fram sajten MIK-rummet i samarbete med UR. (http://mik.statensmedierad.se) Det är en utmärkt och konkret resurs för lärare, elever och föräldrar som vill fördjupa sig i några olika områden som mediers roll i samhället, finna analysera och kritiskt värdera information och kommunicera och skapa.

UR har Riksdagens uppdrag att inom Public Service göra utbildningsprogram från förskola till och med högskola. Erik Fichtelius, UR:s vd, gjorde en halsbrytande inledning om läget i Ukraina som landade i varför MIK är viktigt. Han lanserade en tanke om att UR ska/borde göra en programserie om den ansvariga respektive oansvariga utgivaren. Detta är en viktig folkbildningsinsats nu när allt fler blir publicister i en digitaliserad värld.

Inga Lundén ordförande i Svensk biblioteksförening som är en intresseförening för Sveriges bibliotek. “Svensk biblioteksförening förenar, engagerar, bevakar, utvecklar och synliggör” viktiga biblioteksfrågor. Hon framhöll bibliotekens betydelse för MIK-frågorna och menade att det finns 4000 MIK-centraler i Sverige i och med att alla biblioteksfilialer står beredda att jobba med MIK. Många bibliotekarier i synnerhet verkar ha anammat MIK och ser detta område som något som både legitimerar deras traditionella arbete med information och källkritik och som hjälper till att utveckla det i både för skolan och för samhället i stort.

Hans Renman från SKL berättade att de nya initiativ SKL tar för digitaliseringen av skolan. SKL arbetar också med demokrati och delaktighet i den verksamhet de kallar e-samhället och där kommer MIK in som ett hjälpmedel.

Varför engagerar sig dessa organisationer i och för MIK?

Genom den snabba digitaliseringen av många företeelser i samhället förändras vårt sätt att ta till oss medier, hitta information, skapa och publicera och kommunicera med varandra. Parallellt med allt det positiva som detta innebär, uppstår många nya negativa konsekvenser där inte minst barn och unga behöver hjälp och utbildning. Det kan handla frågor som näthat, nätmobbning, grooming, vålds- och pornografiska företeelser etc. Men också det faktum att man måste vara “kunnig” både för att navigera i den stora nätvärlden och att förstå vad som händer och på vems villkor det sker. Att förstå hur digitaliteten fungerar har blivit en demokratisk förutsättning.

Det är här som ovanstående organisationer vill bidra med att väcka intresse, informera och utbilda för att göra den digitala verkligheten begriplig och hanterbar.

Några reflektioner och kommentarer

Allt detta är gott och väl och nödvändigt i ett modernt samhälle och MIK-begreppet ger en bra bas för detta arbete. Det kan dock noteras att ovanstående organisationers förhållande till lärandet kring teknik/it kan upplevas som en smula handfallen. Med en lätt generalisering så verkar teknik vara något som bara kommer och finns, likt en naturkraft. Men man kan undra om inte vissa MIK-färdigheter i dagens läge faktiskt borde inkludera en viss teknisk kompetens, både i form av kodning/programmering men också allmän it-kunskap om hur “datastacken” hänger ihop och fungerar. Att förstå lite av vad som vad som händer när man trycker på sin IPad. För digitaliseringsvågen pågår med full kraft och snart har vi Google Glass, Internet of things, olika applikationer av Big Data, Lifestreams och AI (artificiell intelligens) som sannolikt kraftigt kommer att påverka oss.

Frågan är om samhället och många av dess institutioner måste stå passiva och bara reagera på utvecklingen, istället för att att vara mer aktiv. Det kan vara dags att vidga Public Service-begreppet in på den digitala informationens område. Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet skrev om detta i en artikel i SvD den 22 april: ”Digital infrastruktur bygger inte sig själv och här kunde EU spela större roll. Frågan är emellertid större: för är det inte så att vi faktiskt börjar bli redo för ett public service-internet?”.

Här har vi en spännande utmaning för både politiker och organisationer att ta sig an!

Länkar och referenser 

UNESCO: http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/resources/publications-and-communication-materials/publications/full-list/media-and-information-literacy-curriculum-for-teachers/

Nordicom: http://www.nordicom.gu.se/sv/clearinghouse/om-medie-och-informationskunnighet-mik

Statens Medieråd: http://mik.statensmedierad.se/

Svensk biblioteksförening: http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2014/04/MIK-UTSKRIFT.pdf
Pelle Snickars: Digital infrastruktur bygger inte sig själv http://www.svd.se/kultur/digital-infrastruktur-bygger-inte-sig-sjalv_3483318.svd

———

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap – en recension

Skolbibliotek är en fråga som har diskuterats med olika intensitet ända sedan folkskolan infördes 1842. I ett historiskt perspektiv är diskussionen om skolbibliotek ovanligt intensiv just nu, och behovet av dem är stort. Detta beror bland annat på den nya digitala mediesituationen, behovet av informationskompetens och skolans undersökande och projektbaserade arbetsätt. Andra faktorer är skollagen som säger att alla elever ska ha tillgång till ett bibliotek och det fokus som nu ligger på svenska elevers bristande läsförmåga. Allt detta gör att behovet av moderna skolbibliotek ökar.

Samtidigt konstaterar KB i en undersökning 2012 att hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Endast en tredjedel har tillgång till ett skolbibliotek som med en (manuellt eller digitalt) sökbar samling medier, ligger i skolans lokaler, är bemannat minst 20 timmar per vecka och har minst 1000 fysiska medier. Det är sammanhang och frågeställningar som dessa som läsaren blir presenterade för i forskningsantologin Skolbibliotekets roller i förändrade landskap, sammanställd och skriven av forskare knutna till Bibliotekshögskolan i Borås. I spetsen står Louise Limberg, svensk skolbibliotekforsknings nestor.

Boken riktar sig till bibliotekariestudenter, lärarstudenter, lärare, bibliotekarier, politiker och forskare inom området. Antologins fem kapitel är en utmärkt introduktion till eller uppdatering av skolbibliotekens situation och den forskning som sker om dem. I de tre första kapitlen diskuteras skolbibliotekens situation, deras historia och vad ett skolbibliotek är. Författarna pekar bland annat på att de argument för skolbibliotek som varit konstanta över tid är skolbibliotekens pedagogiska roll i förhållande till läsning och litteratur, språkutveckling ,självständigt lärande och kritiskt tänkande.

Läsning och informationskompetens
De två intressantaste kapitlen handlar om forskning om läsning och skolbibliotek och om forskning om informationskompetens. I kapitlet om läsningbehandlas tre problemområden: Hur förändras läsning, läsvanor och litteracitet i förhållande till ny teknik och medieformer? Hur ser läsningens förutsättningar ut i olika sociala grupper? Hur är spännings-förhållandet mellan frihet och krav vid olika läsfrämjande verksamheter? Kapitlet avslutas med en titt på hur ungas läsning påverkas av nya digitala mediaformer. Detta kapitel kan rekommenderas till alla som funderar kring läsning i vår nutid.

Det sista kapitlet, som handlar om forskning om informationskompetens är alltför mångfacetterat för att entydigt sammanfattas, bland annat. därför att språket gärna blir “postmodernt” oprecist. Men det ger en bra grundförståelse av varför informationskompetens har en ökad relevans i moderna skolsammanhang.

De digitala förutsättningarna
Ett undertema i antologin är att digitaliseringen kraftigt påverkar samhället, skolan och skolbiblioteken. Tyvärr benar författarna inte upp detta viktiga område. Här saknar vi både analys och forskningsapproacher. Av tradition är böcker huvudmediet i bibliotek medan övriga medier långt ifrån hanteras på samma självklara sätt. Hur gör man med film, video och ljud, spel, digitala lärresurser och läromedel? Bibliotekens klassificeringssystem är inte avpassade att hantera detta och speciellt inte när krav uppstår att medierna digitalt ska kunna integreras med sociala medier, skolwebbar och lärplattformar. Vår erfarenhet är att bibliotekarier runt om i landet känner sig mycket vilsna inom detta område.

Centrala frågor blir: Hur ska elever få tillgång till bästa möjliga medier, information och innehåll som är relevanta för deras lärande? Har skolbiblioteken en roll här eller är det andra aktörer som Google eller läromedelsförlag, i samarbete med kommunens it-avdelning som kommer att erbjuda lösningar på detta? Det är synd att antologin inte mer berör dessa frågor som har en spännvidd från kunskapsteori över datalogi till praktisk tillämpning som till exempel hur utformas ett söksystem som åttaårig elev känner sig hemma i.

Sammanfattning: Antologin rekommenderas till alla intresserade av skolbibliotek! Men de digitala forskningsaspekterna, varken de som handlar om att försöka förstå hur skolbiblioteken påverkas av den digitala utvecklingen, eller bibliotekens möjligheter att själva agera i detta landskap, beaktas eller analyseras tillräckligt.

Ett perspektiv som förs fram i boken är frågan om eleven och elevens krav på ett bibliotek. Detta är en central fråga, men den lämnas obesvarad både av författarna och i stort sett alla andra som diskuterar vad ett skolbibliotek borde vara.

MATS ÖSTLING och KRISTER WIDELL

FAKTA
Titel; Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi
ISBN; 9789170187582
Författare;red: Louise Limberg och Anna Hampson Lundh
Utgivare; BTJ Förlag, http://www.btj.se
Boken kan även laddas ned i manusformat från KB, Kungliga bilbliotket, bit.ly/skolbib

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Minskar Skolinspektionen granskningen av skolbibliotek?

Apropå inlägget på KB:s samverkansblogg den 22 maj med titeln Skolinspektionen minskar granskningen av skolbibliotek – hur påverkar det kvaliteten?

Anette Holmqvist (Skolverket) och Madeleine Hjort (ordf Nationella skolbiblioteksgruppen) kontaktade Kjell Ahlgren som är skolinspektör och bad honom förklara. Han svarade såhär via Skolverkets Skolbiblista:

Hej
Det är någon som inte riktigt förstått vad vi ska göra som uttalat sig. Vi ska inte specifikt dra ner på inspektionen av skolbibliotek. Däremot ska vi förändra inspektionen så att den blir mer differentierad. Det innebär att ca 30 procent av de skolor vi kommer att besöka i höst kommer att ha en mer begränsad inspektion som i princip går ut på en kort rundvandring och intervju med rektor. När det gäller den typen av inspektion har vi ett något reducerat frågeunderlag som innebär att vi koncentrerar frågorna till några få- Det är inte så att vi särskilt strukit skolbibliotek utan det är ganska mycket som är bortkopplat. Varje rektor måste dock fylla i en verksamhetsredogörelse där bibliotek fortfarande finns kvar. Om de då upplyser oss om att bibliotek saknas (vilket de faktiskt ofta gör) så blir det precis som tidigare kritik. Det blir även kritik om vi i intervjun eller vid rundvandringen framkommer att det inte finns bibliotek. Vi har faktiskt gjort så här rätt länge. Enda skillnaden är att vi nu har ett reducerat frågeunderlag och att vi i förväg bestämt 30 procent. Övriga 70 procent är precis som tidigare. De 30 procenten tas ut av vår statistikavdelning och det baseras inte enbart på resultat. I praktiken är det ngen stor skillnad mot tidigare tanken är att vi ska få mer tid till uppföljning och till de som har stora problem och självklart är bibliotek inte en särskild sak som plockats ut.
Kjell

 

 

1 kommentar

Filed under Allmänna texter

1:a e-mötet med med AV-Media och kommuner i Kronobergs län

På mötet med kommuner hos AV-Media Kronoberg i Växjö förra veckan slogs Mats, Johan och jag av de olika förutsättningarna som skolbiblioteken arbetar under i regionen.

På det första e-mötet med samma grupp i denna vecka,  diskuterades tre huvudfrågor livligt, trots att tekniken i inledningen trilskades en smula:

1. Vad betyder digitalisering av skolbiblioteket för er just nu?

I några kommuner är skolbibliotekskatalogen inte ens digitaliserad och skolbiblioteken för en mycket marginaliserad tillvaro. På andra ställen har biblioteken en mer central roll i skolorna. Synen på skolbibliotek korrelerar starkt mot hur läget är vad gäller digitaliseringen av skolorna: Ju mer utvecklade skolbibliotek, desto mer användning av IT i skolan.

 2. Hur tänker ni kring likvärdighet?

Alla är intresserade av och inser vikten av att alla verkligen kan ta del av allt innehåll oavsett förutsättningar. Återigen kan man skönja ett samband: I de kommuner där bibliotek och IT fungerar ok, fungerar också samarbetet mellan lärare, skolbibliotek och specialpedagoger bättre.

3. Vad kan man göra för att samarbeta bättre?

Alla ser samarbete som en väg framåt för att förbättra saker och ting. En kommun sade: ”Vi bibliotekarier känner oss ensamma, skulle gärna vilja ha mer samarbete med bibliotek i andra kommuner och fler nätverk inom kommunen.”

Här är ett av svaren till en bättre utveckling: Samarbete! Hur det utformas blir en nyckelfråga de närmaste åren.

AV-Media Kronoberg var mycket tydliga med att de är villiga att ta en samordnande roll i detta arbete. Men de måste då få stöd och uppdrag från utvecklingsledarna och förvaltningscheferna i kommunerna.

 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänna texter

Spännande plattform hos Mediecenter i Västerbotten

Vår andra resa gick till Umeå fredagen den 9 november. Det var kallt men vackert väder. Första besöket var på Mediecenter i Västerbotten.

Mediecenter är en av de organisationer som kommit absolut längst inom området IT, media och pedagogik genom att förena ett avancerat tänk med byggande av en plattform. De gör detta utifrån sin roll som mediecentral och erfarenhet av hantering av metadata, ljud och video. Men de arbetar sig stadigt fram mot det mer traditionella skolbiblioteksinnehållet.

När jag lyssnade på Jenny och Mats J. påmindes jag om en formulering jag nyligen läst i en rapport från UNESCO: (The current) ”trends toward the convergence of radio, television, Internet, newspapers, books, digital archives and libraries into one platform” (min kursivering)

Det är samma bild vi gav i vår rapport:

UNESCO-rapporten heter Media and Information Literacy Curriculum for Teachers. Läs den!

Mediecenter är helt på gång att bygga en sådan plattform. Det som är speciellt intressant är att de gör det med i huvudsak öppen programvara, men inte av idealistiska skäl utan för att det ökar både flexibiliteten och gör att saker kan utvecklas eller modifieras snabbare. Det som också är intressant är det helhetstänk som Mediecenter har, som bl.a. tar sig uttryck i integrationen mellan Mediawebben som är en innehållsplattform och Samarbeta.se som är en lärplattform.

Sannolikt blir detta en av de viktigare frågorna för oss: Integrationen mellan innehållssystem och plattformar för pedagogisk administration och kommunikation.

På eftermiddagen träffade vi representanter från Umeås skolor och från kommunen: Utvecklingsledare, bibliotekarier, en rektor.

Ett intressant och initierat samtal hölls. Umeå är en kommun som kommit långt i sitt skolutvecklingsarbete. Precis som i Östersund kom samtalet mycket att att handla om frågan om samarbetet mellan bibliotekarier och lärare.

Efter besök i Östersund och Umeå så tror jag vårt arbete kommer att fokusera på två saker:

1) Vad är det som praktiskt behövs för att skolbibliotek ska kunna A) ta ansvar för alla typer av resurser för lärande, B) ta ansvar för hela kedjan av resurshantering, från leverantör till användning.

2) Den svåra frågan för de flesta är inte att formulera vad som ska/behöver göras, utan HUR man ska göra. Det handlar om verksamhetsutveckling och förändringsledning.

Flera bloggposter framöver kommer att handla om denna fråga.

På måndag har vi ett nytt spännande möte på AV-Media Kronoberg i Växjö!

2 kommentarer

Filed under Allmänna texter

Ibland blir man förvånad

Vi visste väl från början att de digitala frågorna skulle i bli viktiga i vår rapport, och det har de varit. Men två saker har förvånat oss lite. Det ena är ”rummets” betydelse. Skollagen och Skolinspektionen ser ju biblioteksrummet som en av de mest centrala företeelserna i ett skolbibliotek. Men de flesta skolbibliotekarier vi mött har inte sett rummet i sig som så viktigt. De trycker istället på den kompetens de själva besitter, och på de tjänster som ett bibliotek levererar. Skolbiblioteket sker i mötet mellan bibliotekarien och eleverna och lärarna. Det är ju en mycket bra hållning men den var för oss lite förvånande med tanke på regeringen och myndigheternas starka betoning på själva rummet.

En annan sak som efter alla mötena gjorde oss lite förvånade, var att bibliotekarierna var ganska instrumentella i sin syn på skolbiblioteket: Skolbiblioteket är en resurs för elevernas måluppfyllelse. Vi hade trott att de mer skulle framhäva bibliotekets betydelse för bildning och kultur. Bildningsidealet hittade vi mer hos en rektor och en utbildningsdirektör, som betonade bibliotekets betydelse för ett mer klassiskt bildningsideal och för de kulturella värdena.

6 kommentarer

Filed under Allmänna texter