skolbiblioteket – det obegränsade rummet

Efter att dagens konferens Skolbibliotek 2012 har fått sjunka in en smula är det en reflektion som dröjer sig kvar – vikten av samarbete, vikten av att samla olika kompetenser i arbetet med skolbiblioteket. I ett sådant team ingår förstås bibliotekarier men också IT-pedagoger, IT-utvecklare, specialpedagoger, pedagoger och skolledning. Framför allt i mindre kommuner och skolor där skolbibliotekarien är ensam är samarbete med andra nödvändigt.

Behovet av organiserat samarbete blev tydligt både i de presentationer som gavs men också i samtalen i pauser. Organiserat samarbete är alltid lättare att säga än att göra och förutsätter att ledningen är med på noterna. För att komma dit gäller det att ta vara på det som går att göra, hitta de som är intresserade och vill komma vidare. Små steg leder alltid framåt och man har dessutom kul under tiden 🙂

Igår påbörjade vi nästa steg i arbetet med skolbibliotek. Tillsammans med Johan på SKL träffades vi i länsbiblioteket i Östersund för att samtala kring det kommunala arbetet i regionen. Härjedalen, Åre, Krokom, Östersund samt regionförbundet/AVmedia berättade och diskuterade hur arbetet ser ut, vilka utmaningar och möjligheter som finns samt hur vi gemensamt kan forma en beskrivning av läget, hur det borde se ut på några års sikt samt vilka organisationer, leverantörer och andra intressenter som behöver dra sitt strå till stacken.

Samtalet kretsade kring samarbete mellan skolbibliotekarier och pedagoger för att få till en bra pedagogisk planering, samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek och de förutsättningar som finns i kommuner med små skolor och långa avstånd. Bokbussen och Skolinspektionen var ett återkommande inslag 🙂 liksom rummets betydelse. Det är intressant att alla trots lite olika förutsättningar har höga ambitioner och en påtaglig vilja att komma vidare, inte minst Åre kunde beskriva en bra plan och ett lyckat samarbete inom kommunen.

När det gäller förhållandet mellan skolbibliotek och folkbibliotek i kommuner där dessa är integrerade och ofta inom skolans väggar kan relationen nog beskrivas som ett avancerat dansnummer – ibland tätt tillsammans, ibland med egna steg och piruetter – med musiken som sammanhållande faktor. Trost olika uppdrag och villkor måste de samarbeta, men det gäller att skolan inte ”äter upp” folkbiblioteket genom att betrakta den som ytterligare en fri resurs för skolan. Även i Jämtland förekom det att skolor hade velat lösa frågan om skolbiblioteket genom att helt enkelt skriva in folkbiblioteket i sin plan.

Det går att samarbeta kring en pedagogisk planering även om bibliotekarien bara kommer till skolan en gång i månaden! Det kräver lite mer planering men kan ge bra resultat. Det är därför nödvändigt att hitta former för hur de olika kompetenserna kan mötas, att skapa struktur och systematik i arbetet, framför allt om avstånden är långa och bemanningen begränsad.

Inspirerande och positivt, en bra start inför det fortsatta arbetet. Nästa möte blir i Umeå och därefter Växjö.

Här kommer nu rapporten från arbetet. Den har idag presenterats och delats ut på Bok och Bibliotek i SKL:s monter, men tog tydligen slut.

Hämta den gärna och återkom med funderingar och synpunkter.

Rapport SKL Ett modernt skolbibliotek- 2012

Den första fasen av vårt arbete med skolbibliotek är avslutat, rapporten lämnad till SKL och är en del av SKL:s fortsatta arbeta med frågan. Rapporten är inte publicerad, utan kan ses som ett internt arbetsmaterial.

Nu startar nästa fas: tillsammans med ett antal kommuner och regioner kommer vi under hösten att samla in och sammanställa beskrivningar, behov och önskemål utifrån olika kommunala perspektiv – stor/liten kommun, glesbygd/tätort, nuläge/önskat läge, kompetens, samarbete mm

Denna sammanställning kommer att stämmas av med ett antal intressenter och aktörer inom området och resultatet blir en skiss på hur ett första steg mot ett modernt skolbibliotek skulle kunna se ut. Det handlar inte om att uppfinna nya hjul där sådana finns, utan om att samla in synpunkter, exempel och erfarenheter.

Resultatet från hösten är avsedda att användas för att skapa ett koncept och en prototyp, en kombination av teknik och idé, men inte en färdig produkt.

Tillgänglighet och likvärdighet för alla och en förstärkt roll för skolbiblioteket är några nyckelord. I den digitala världen blir helhet, överblick och sammanhang allt viktigare.

Vi fortsätter att tacksamt ta emot synpunkter och exempel, och ska försöka redovisa löpande hur arbetet går framåt.

Vi visste väl från början att de digitala frågorna skulle i bli viktiga i vår rapport, och det har de varit. Men två saker har förvånat oss lite. Det ena är ”rummets” betydelse. Skollagen och Skolinspektionen ser ju biblioteksrummet som en av de mest centrala företeelserna i ett skolbibliotek. Men de flesta skolbibliotekarier vi mött har inte sett rummet i sig som så viktigt. De trycker istället på den kompetens de själva besitter, och på de tjänster som ett bibliotek levererar. Skolbiblioteket sker i mötet mellan bibliotekarien och eleverna och lärarna. Det är ju en mycket bra hållning men den var för oss lite förvånande med tanke på regeringen och myndigheternas starka betoning på själva rummet.

En annan sak som efter alla mötena gjorde oss lite förvånade, var att bibliotekarierna var ganska instrumentella i sin syn på skolbiblioteket: Skolbiblioteket är en resurs för elevernas måluppfyllelse. Vi hade trott att de mer skulle framhäva bibliotekets betydelse för bildning och kultur. Bildningsidealet hittade vi mer hos en rektor och en utbildningsdirektör, som betonade bibliotekets betydelse för ett mer klassiskt bildningsideal och för de kulturella värdena.

I ett samtal med en skolledare kring skolbibliotek kom frågan om skobiblioteket som den fredade zonen upp. Det är en fråga som inte riktigt hör hemma i diskussionen kring läsning och stöd till skolarbetet men som ändå hör ihop med just biblioteket som plats. Hur ska vi se på detta?

Är det en allmän skolfråga som inte hör ihop med bibliotek, dvs att trygga rum måste det finnas ändå, eller är det just kopplingen rum, bibliotekarie, läsning och avkoppling som spelar roll. Att det hänger ihop med att det finns vuxna i rummet är självklart, men har det med också själva biblioteksmiljön att göra?

På vilket sätt kan detta perspektiv påverka utformning av skolbiblioteket?

Plockar upp ett exempel till från Svenska Läromedels nyhetsbrev nr 4:

Läsforskning

Professorn i pedagogik vid Umeå Universitet Monica Reichenberg har i Acta Didactica Norge Vol. 6 Nr 1 publicerat en artikel om läsforskning i Sverige och Norge.  Monica Reichenberg konstaterar att svenska elevers läsförmåga försämrats avsevärt de senaste tio åren. I Norge har antalet svaga läsare tvärtom minskat. I artikeln gör Monica Reichenberg en forskningsöversikt och beskriver olika undersökningar och de teoretiska ramverk de bygger på.

De norska forskarna har riktat uppmärksamheten mot främst mellanåren och högstadiet, dvs. de år då antalet faktatexter intar en alltmer dominerande roll i skolarbetet och då svårighetsgraden på faktatexterna ökar,  svensk forskning har en fokuseringen på skönlitterära texter.

http://www.adno.no/index.php/adno/article/view/187